Soool!
Ännu en strålande vacker dag som Oo ska få avnjuta tillsammans med sin dotter. Själv avnjöt jag känslan av att brumma Gulingen till jobbet för att göra en samhällsnyttig insats. Sista kurstillfället idag, och därmed min sista dag av gästspel ute på Volvo. Sedan är det tillbaka till hundraprocentig mammaledighet igen, men de har lämnat väldigt öppet för mig att jag kan få komma tillbaka i vilken utsträckning jag vill när som helst. En dag, två dagar, tre, fyra eller fem dagar i veckan - jag får välja själv!
Det känns toppenbra och otroligt hyggligt av dom, och även Oo är öppen för delad föräldraledighet, typ två-tre eller något. Det hänger bara på om det funkar för hans jobb. Mitt välmående de senaste veckorna är nog en kombination av alltihop: En otroligt snäll tös, egentid tack vare Oo och hans föräldrar och gästspel på arbetet. Jag börjar nästan känna igen mitt pre-gravida jag igen med den skillnaden att jag har ett gigantiskt tillägg i tillvaron som jag ändå tagit till mig och nu faktiskt gläds åt. Mycket tack vare den senaste tidens premisser! Det är bara att inse att jag inte är något hemmamamma-material och ska försöka att inte ha dåligt samvete för det! Jag är nog den bästa mamman när jag får behålla en fot där ute i verkligheten, vilket jag har lyckan att kunna av tidigare nämnda orsaker. Det är inte alla som har samma tur som jag och därför uppskattar jag det än mer!
Det känns toppenbra och otroligt hyggligt av dom, och även Oo är öppen för delad föräldraledighet, typ två-tre eller något. Det hänger bara på om det funkar för hans jobb. Mitt välmående de senaste veckorna är nog en kombination av alltihop: En otroligt snäll tös, egentid tack vare Oo och hans föräldrar och gästspel på arbetet. Jag börjar nästan känna igen mitt pre-gravida jag igen med den skillnaden att jag har ett gigantiskt tillägg i tillvaron som jag ändå tagit till mig och nu faktiskt gläds åt. Mycket tack vare den senaste tidens premisser! Det är bara att inse att jag inte är något hemmamamma-material och ska försöka att inte ha dåligt samvete för det! Jag är nog den bästa mamman när jag får behålla en fot där ute i verkligheten, vilket jag har lyckan att kunna av tidigare nämnda orsaker. Det är inte alla som har samma tur som jag och därför uppskattar jag det än mer!
Kommentarer
Trackback