Ser ni skillnaden? Gör ni? Gör ni? Gör ni inte? Va? Jag har ju klippt mig!
Nej det hänger fortfarande kvar, men ihopsatt i svans - som vanligt.

Ibland undrar jag om inta jag är lat? Shoppa massa tjejiga kläder och följa mode - orka! Sminka sig och kleta grejer i fejset - men stön! Trippa omkring i fräsiga stövletter och finskor - jobbigt juh! Ha fräck frisyr, föna håret och stajla med kladdiga produkter - men usch!

Visst kan jag få en skälvning i mina X-kromosomer ibland och önska mig till snygg feminin varelse, till och med tycka det är kul ibland. Men varenda dag? Var får alla dessa kvinnliga varelser tid, pengar och ork för att fixa till sig vareviga morgon? En del om så bara för en sväng till närlivset?
Framför allt kan jag bli avis på andra asiatiska tjejer som lyckas med detta konststycke. Dessa spröda små slanka snedögda donnor där den enda likheten oss emellan dock begränsas till de små ögonen, mörka håret och platta näsorna. Där de är korta och slanka är jag lång och bredaxlad. Feminina lätta små klänningar och jag ser ut som en karl i kvinnokläder. Inte minsta sexigt alls. Jag har fortfarande inte träffat på någon asiatiska som är i närheten av min längd, inte ens en handfull av det andra könet. Jag är en muterad snedöga med en simmares axlar. Gjorde ju ett försök där inför Martins 40-årsfest att dra på mig en ytterst feminin liten klänning som jag faktiskt fattat tycke för. Oo sade diplomatiskt att den inte riktigt var min stil. Den var ändå svindyr.
Och visst, den var inte min stil, men ibland som sagt kan jag trilla dit och önska att det var det. Men oftast när jag ser dessa nätta, fräckt klädda moderiktiga tjejer med snygg frisyr och massa smink som ändå lyckas se så naturliga ut går avundsjukan snabbt över i en misstrogen mental skakning på huvudet med tanken "Hur orkar dom?" Jag är impad!