Jag ska visa den sprollans nya outfiten och poserar enligt gängse kissnödighetsnorm. Allt är nytt förutom den sunkiga bröstmjölksfläckade amningsbh-n och svettiga sockarna. Till och med trosorna är nya, för svarta trosor i halvgenomskinliga vita linnebyxor funkar ju bara inte! Ska försöka förklara Lindas inte alla gånger vettiga tankegångar (men den som följer denna blogg är väl redan ganska insatta i det: Vi ska dra till Stenungsund för att ta några cacher. Vädret är tråkigt och Linda lätt omotiverad med enda inställningen att cacha och lämna tillbaka kjol i Stora Höga. Ett besök på Landet där besök från Tyskland finns orsakar visst huvudbry (känd konstnärrinna och rik företags-vd) angående klädseln. Bara här kan man ju fundera över varför jag över huvudtaget skulle bry mig extra över mina Sportlife-byxor, hikingskor och svarta Volvotröja, men jag är ju som sagt som jag är med inpräntade krav och självskapade förväntningar på mig själv.
I vilket fall lät jag min hjärna och just då orka-bry-sig-inställning bestämma att den svarta cachingklädseln fick duga och så packade vi in barn och tillbehör i Saabis och åkte. Vi svängde förbi jobbet där jag lämnade laptopen till stackars Mikael som ska jobba hela semestern. Under tiden trampade Oo omkring i vegetabilierna omkring Volvo AB:s huvudkontor med lilltjejen på magen i jakt efter en multicache. När han kom tillbaka var han smutsig och föga förvånande genomsvettig. Luftfuktigheten igår låg väl på en hundrasjuttiofem procent. Oo mumlande något om att köpa nya shorts och t-shirt medan jag lämnade tillbaka kjolen, för till och med hans laid-back mentalitet drog gränsen vid skitiga och genomsvettiga kläder!
Lite orolig blir jag, vilket bekräftas när jag ser de kläder Oo hittar till sig. De är ju snygga! Fast det vore ju onekligen dumt att köpa fula kläder som han lätt syrligt påpekar. Jag får prestationspanik vilket förklarar inköp av inte bara de vita linnebyxorna som var menade från första början, nu måste jag ju dessutom ta på mig dom och då kan jag ju inte ha mina svarta trosor vilket förklarar trosinköpet. Svart reklamtröja från Volvo upptill? Nej aldrig! Rotar fram en ljusrosa tröja för 79,90 och i skoaffären bredvid får jag lägga till ett par ljusa skor helt i min stil! Till mitt klena försvar att säga var ett par ljusa skor på listan över nödvändiga inköp eftersom alla mina fina pre-graviditets skor som tidigare nämnts blivit för små!
Så med större hål i plånboken än planerat men lugnare sinne kunde jag socialisera med Tomas och Monicas tyska vänner över sill och kalops! Jag vet, jag har aldrig försökt bestrida att jag är särskilt klok!

Efter detta långa egofrosseri till något som säkert skulle kunna tolkas som ännu ett. Jag vet att det är hemskt, fruktansvärt, ofattbart och bara fel, men jag kan inte låta bli att bli störd över hysterin kring bomb- och skjutdådet i Norge. Nyhetsfrossan och de norska sympatierna som bara exploderat på FB (nu plockar väl halva vän-listan bort mig). Inget fel i att sympatisera med offren och fördömandet av brotten, utan det jag stör mig på är att det uppenbarligen är så mycket värre "bara för" att det är runt vår geografiska husknut! Svältkatastrofen i Afrika eller de otaliga andra vansinnesdåden runt om i världen har inte renderat någon liknande statusuppdatering á la "jag sympatiserar mest" på FB vad jag sett.

Än en gång är jag inte ute efter att negligera händelserna i Norge på något sätt utan påpeka hur snedvridet vi människor har en förmåga att sympatisera utifrån närheten till oss själva. Varför blir det av någon anledning värre bara för att det är närmare?

Oavsett om det är ett bombdåd eller familjebråk som slutat i tragedi är det ändå dessa mediala uppslag med "vittnen" och "nära vänner" som med oförstående och medlidsamma rynkor hävdar att "XX alltid var så snäll" eller "att man aldrig trodde det skulle hända här". När ska folk fatta att ondskan finns överallt? På något sätt känns det som en lättnad att förövaren i Oslo nu verkar vara lika norsk som lusekoftan och jag tror faktiskt inte jag behöver utveckla det uttalandet mer än just så.

(Norsk!)