När vi var i Sälen ringde en blomsterfirma om ett bud som skulle levereras. Viss förvirring uppstod när vi sade var vi befann oss eftersom hälsningen påvisade en närliggande förlossning. Inte de första som uttryckt detta tydligen anmärkningsvärda att åka till fjällen med en sex dagars bebis! Hehe.

Hur som helst så ringde vi upp dom nu när vi var hemma igen, så sent ikväll anlände denna vackra bukett med hälsning från Piteå! Tack så mycket!

Hembesöket gick bra och vi fick mycket information och svar på våra frågor. Vår osäkerhet ligger i om hon får i sig tillräckligt och mår bra, men flertalet gånger fick vi höra att "hon kände igen en nöjd bebis när hon såg en, och här är en nöjd bebis!"
3640 gram är hon uppe i nu, och nästa vecka är det dags för ny kontroll då jag får pallra mig iväg med henne själv. Hårdstartar redan på onsdag då Oo ska tillbaka till jobbet, för då ska jag packa ihop Ronja och åka till psykologen på egen hand. Har lite tankar och känslor som fladdrar i bakgrunden, som jag inte vågar släppa in eller gå in på djupare. Vet inte ens om jag vill det hos psykologen, för vad är det för mening med det?
Men visst lär det bli så, det är ju det hon är till för antar jag. Att det sedan kanske är tankar som inte är ovanliga eller konstiga för en nybliven mamma är något trösterikt men gör inte att jag gruvar mindre för samtalet ändå.