Det lät nog en smula pretentiöst igår, som att mitt bloggande pre barn bjudit på Freudianska djupsinnigheter titt som tätt. Snarare lka djupt som en kaffekopp, men om det var på den nivån då känns det som jag nu på sin höjd, eller snarare djup når ned till en asiett! Jag saknar att skriva, att få skriva ur mig ordentligt även om det bara är svammel!
Man får väl nöja sig med det lilla och hoppas att det kanske blir mer tid och ork framgent. Fick i alla fall en rätt lugn natt, men där inte avkomma driver en ur sängen så är det tuttarna! Vaknade med granithård tutte som smärtade vid minsta beröring. Då jag inte vill ha mjölkstockning var det bara att stiga upp och plocka fram pumpen. Fick ut över en deciliter på tre sekunder. Aaah, lättnad!
Förundras lite över det här med mjölkproduktionen, man får skjuta undan den lite smått bisarra känslan av att man faktiskt producerar mjölk och bara se på den rent biologiska för att förundras, för det är ju rätt fantastiskt ändå. Det kommer mjölk ur mina tuttar! Den naturligaste saken i världen kanske men rätt wierd ändå.
När jag ändå är inne på intressanta ämnen kan jag tillägga att jag dryga sex veckor efter förlossningen ännu inte blivit av med avslaget. Inte mycket kvar visserligen, men fortfarande där. Mer som en påminnelse att inte alla är hela, väldoftande och fit for fight efter en vecka!

Borås idag. Samspelsmottagningen hette den visst. Ska ligga nära den där Pinocchiostatyn, så då får jag ju se den också. Wow.