Pratar med Oo som är på väg hem från Andreas och Elin. Har plockat och packat inför Stockholm men känner mig synnerligen frånkopplad. Sinnesstämningen har varit synnerligen ojämn på sistone med fler dalar än toppar. Kan inte riktigt tala om toppar heller, snarare en form av existerande som bara handlar om att fullfölja den ena dagen efter den andra. Har märkt att dalarna definierar sig i form av trötthet. Jag blir otroligt trött och håglös, och tyst.



Nu kom min Oo genom dörren så det är dags att ta tag och slutföra packingen. Han hade med sig Bräutigams marsipan - päroncognac! Genast känns det något bättre! :o)