Börjar med gårdagens, sjukt nöjd efter kvällens och höstens sista combatpass. Var verkligen inte på humör innan, hade rent ut haft en riktigt skitdag där jag pendlade mellan självmedlidandets egocentriska kval och lust att bara skita i allt och flytta till en hydda i amazonas djungler.
Det var så illa att jag för ovanlighetens skull tvivlade på att jag skulle kunna genomföra passet på ett tillfredsställande sätt. Att koreografin skulle flyga sin kos, uppblandad som den dessutom är av den nya.
Men tji fick jag! En liten go grupp deltagare med några nya och energin bara flödade!
När jag sedan satt i Gulingen på väg hem ville nedstämdheten komma smygande, men då hade jag endorfinerna på min sida till att hjälpa mig bekämpa eländet. Phuu!


Denna dagen har varit bättre, men inte på topp. Men det får väl vara så ibland. Man får bara intala sig, ta ett steg tillbaka och inse att det nog löser sig ändå till slut.

Om inte annat blir det en skön avslutning på veckan med julbord som arbetsgivaren står för! Gratis är gott och ett bra julbord ännu bättre!


En nyklippt Oo och tofsprydd Lilltjej hälsar på hos farmor och farfar. Att inte dom blir less på Lilltjejen? Det går ju inte en vecka utan att de får träffa henne!

Men nu trampar mina medpassagerare som äggsjuka (hungriga) hönor. Dags att packa ihop och säga tack och hej till denna vecka!