Slutet på dagen


Denna syn mötte mig när jag kom rullande mot vår infart. När en lilltjej är kinkig är det käckt att bara stoppa ned henne i selen och ge sig ut på promenad! Jag hade varit i Partille och kört slut på mig i combat. Sitter där och väntar på att passet ska börja medan instruktör Magnus går runt och samlar in lapparna. När det är min tur känner han igen mig och frågar om jag inte vill haka på och köra någon låt med honom? Klart jag vill, så han ska presentera ett gästspel mitt i passet där jag ska hoppa fram och köra låt tre och fyra! Hoho, det var ju inte riktigt planerat så hann bli lite smånervös, hade jag verkligen koll på koreografin?
Men när det är dags slår adrenalinet till och vi kör så jag bokstavligt talat kissar på mig! Nej riktigt så illa blev det inte, veckans knipövningar har nog gett lite resultat, men Partille var grymma så tusen tack till Magnus som gjorde att jag fick dra ut det där lilla extra och inte enbart småfuskade lite bland deltagarnas anonymitet! :o)
Var riktigt slut till sista powerlåten, vilket kanske hade att göra med min eminenta lunch där efter Boråsmötet samt sista-minuten middagen där jag istället åt desto mera.

(Lunch!)

Angående Borås så blev det en upprepning av förra veckans övning, där vi fick vara på golvet framför kameran i tio minuter. Sedan frågor om hur det kändes och vad jag tänkte när Ronja gjorde si och så, vilket var att sträcka sig och "leka" med en leksak med lite hjälp av mig.

På vägen till Borås får jag en idé. Jag ska börja skriva en "bok" till Ronja! Som ett brev till henne, fast mera omfattande. Tanken är nämligen att låta henne få den sedan när hon fyller antingen arton eller tjugo! Känslor, anekdoter och framsteg som inte känns så relevant eller passande för bloggen, men som kanske kan vara roligt för henne att läsa som vuxen. Inbillar mig att hon sitter där som tjugoåring, öppnar boken och läser "Hej Ronja, grattis på tjugoårsdagen! När jag nu skriver detta är du bara drygt tre månader..."
Jag blev så tänd på denna ide att jag köpte bok och penna med en gång. Velade och rynkade på näsan åt skrivboksutbudet. Ville ha sprialbindning och linjerat, men så är det ju innehållet som är viktigt och inte omslaget så det fick bli denna från Åhléns.
Sedan får vi se om jag hinner ägna detta tillräckligt med tid eller om idén bara rinner ut i sanden. Har inte riktigt bestämt mig heller om jag ska ge den vid arton eller tjugo, vad kan vara lämpligast? Vill att hon ska läsa med en viss insikt i vuxenlivet och föreställningsförmåga av att vara förälder, så tjugo kanske är bäst? I vilket fall känns det rätt kul och jag hoppas på att kunna fullfölja detta. Man behöver ju inte skriva så ofta, annars lär det väl bli hur många böcker som helst med tanke på hur jag kan fladdra iväg i skriverierna! Där är väl den begränsade tidsaspekten under dagarna av godo antar jag.

Jag kommer på mig själv att i bilen ofta snegla upp i backspegeln på min lilltjej där bak. Både för att bara titta till, men också för att förundras över hur söt hon är. Min lilla tjej, sicken morsa du har!


("Kan...inte...hålla...mig....vaken....
omöjligt...jäkla morsan... som... ska... sätta.. mig i... bilen...
... ... zzzzzzzzzzzz!")





En annan utsikt från min plats bakom ratten denna årstid är de som går längs vägarna och städar. I sina lysande kläder går de där och plockar och fyller säck efter säck. Och med tanke på hur tätt de fyllda säckarna sedan står prydligt uppradade längs vägkanten är det en hel del skräp som samlats under året! Jag tycker de gör en grym insats som gör så mycket mer än många säkert är medvetna om. En form av protest eller manifestation eller vad det var av renhållningen i Götet bestod i att renhållarna lät bli att städa under en kort period. Och effekten blev väldigt synbar inom kort tid. På samma sätt som när lokalvårdarna deltog i strejken på skolan när jag jobbade. Det blev snabbt mycket påtagligt hur viktiga deras arbeten är och hur sviniga vi andra som aldrig behövt bry oss om effekterna kan vara. Nej, tummar upp för alla dom som ser till vår miljö och våra arbetsplatser!

Nu har Oo somnat till ordentligt i soffan och lilltjejen har nattats om en gång i sin säng. Får se om det blir lika oroligt som förra natten då jag började förbereda för en natt på soffan med kinkig tjej. Men efter täta uppvaknanden och gråt kom hon ändå till ro där vid två-tretiden. Med tanke på hur lätt nattningen gick ikväll bådar det gott, men man vet ju aldrig. Därför ska jag ta vara på möjligheten till sömn och krypa till kojs nu. Ska bara försöka få med mig min käre make också. Han vill att jag ska väcka honom så han kan flytta sig till sängen, men när han då blir kinkig för att bli väckt har man god lust att strunta i hans uppmaning. :o) God natt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0