Otrolig skillnad idag - skulle vilja påstå att jag är frisk. Inte riktigt rätt konsistens ännu som kommer ut bakvägen (ursäkta), men aptiten är på återkommande och orken otroligt bättre. Konstigt att man för bara två dagar sedan fick mjölksyra och yrsel av att gå från sängen till köket. Var lite för optimistisk gällande aptiten kanske då den traditionella fil- och flingtallriken inte riktigt mottogs så väl av magen som jag väntat. Får kanske ta det lite varligt. Bara därför ska jag åka och handla för att göra en rejäl sats köttgryta ikväll! Jag är hungrig!
Oo ska efter helgens insats få tillbaka lite egentid och gå på fotboll med några kollegor efter jobbet.
Lilltjejen sover sin förmiddagssömn och jag bara älskar hennes body med kanelbullar! Insåg under gårdagen medan min lilla familj var borta och jag blev mig själv allt mer, att jag saknade min lilltjej! Hon är ju så söt och fin så jag nästan storknar! Två inbokade möten kvar i Borås och jag har svårt att föreställa mig att jag skulle behöva fler. Det är ju en bedömning vi tydligen ska göra tillsammans, även om jag skulle föredra att hon med sin kunnighet skulle kunna säga att jag helt enkelt är "godkänd". Med det funkar nog inte riktigt på det sättet. Jag har ju faktiskt inte riktigt "testats" ordentligt och ställts inför de situationer som jag fruktat ska utlösa något, men min generella attityd och inställning har ju klart förbättrats. Nu kommer jag inte ifrån den lilla känslan att jag bara tar upp en plats av denna resurs som någon annan säkert skulle behöva bättre.
Den där Samspelsmottagningen verkar ha en del andra bra grejer för sig. Tydligen har de bland annat någon grupp för mammor i behov av stöd som träffas och så lagar de lunch, samtalar och får rådgivning. Av de jag mött verkar de flesta vara rätt unga mammor. Jag tror det kanske var det och det jag nu gör som min första psykolog valde mellan beträffande mig. Jag är glad att jag fick den enskilda insatsen, för så mycket gick ju fram till henne att jag inte är särskilt intresserad av att umgås med andra. Jag börjar dock inse att de aktiviteter jag måhända trots allt kanske hamnar på en dag lär vara mycket för lilltjejens skull och inte min egen. Det märkte jag om inte annat på den där oplanerade sångstunden, hur intesserad hon var av de andra barnen och alla ljuden.

En mycket lovande dag på andra sidan fönstren och nästan femton grader i skuggan! Så fort lilltjejen vaknar blir det att krama ut det som går ur tuttarna innan hon packas in i bilen för dagens cache och proviantering.