Undrar jag...
Det är trångt för fossingarna idag och jag kan inte låta bli att undra hur det ska gå med träningsskorna! Så himla surt om jag nu är inställd på att prova combaten och så går det inte på grund av att fötterna fått för sig att utvidga sig!
Tycker förresten mitt utvecklingssamtal med mina konsultchef gick finfint. Ibland kan jag (framför allt efteråt) undra om jag inte varit lite för ärlig ibland. Men det där fjäskiga inställsamma pratet har jag svårt för. Det jag tycker och känner har en förmåga att komma ut ändå, på gott och ont. Här verkar det uppskattat i varje fall. Hur som helst så hade i varje fall min uppdragsgivare lovordat mig big time, och det kändes ju synnerligen oförtjänat men jätteroligt att höra! "Utbildningarna låg nu på en helt annan nivå" och han vill verkligen att jag kommer tillbaka efter föräldraledigheten. Jag suger åt mig och tillåter mig att bli glad.
Men hur ska det gå med träningsskorna?? Xo)
Du kan få låna mina... men det kan ta ett tag för dig att få dem. ;o)
...och sug åt dig av all beröm du får!!!
Tackar för erbjudandet! ;o) Om det blir fler gånger ska jag rota i garderoben. Kanske jag har kvar ett par gamla mer uttänjda skor.
(ssccchluuurp!!) :o)
Väntar nyfiket på rapport. Glömde du bort den lilla bulan och körde så svetten lackade eller blev det stopp redan i omklädningsrummet? :o)
Det var nära det blev stopp redan i omklädningsrummet, men snsrare för att den "lilla bulan" i mina ögon såg ut att hysa trillingar! Xo)
