Det frågas och debatteras huruvida kommunerna ska ge Victoria (vet inte ens om hon stavar med c eller k!) och Daniel bröllopspresent. Varför i hela friden då undrar jag? Räcker det inte att vi betalar deras bröllop? Vad jag minns så fick inte vi någon bröllopspresent av dom när vi gifte oss? Om jag nu fritolkar de outtalade  etikettsreglerna eller bara går på ren självisk rättvisekänsla, framför allt när jag inte ens känner människorna i fråga, så tar det emot att ge när man inte får något tillbaka. Att ge till behövande, organisationer eller tiggaren på gatan ger mig i utbyte en känsla av god gärning och insats där det behövs. På vilket sätt behöver dessa, av skattebetalarna rika människorna mig? Va? Varje kommun kan väl istället ge dom en valfri budget att betala, säg inom sjukvård, hemtjänst, några fler lärare i skolan kanske? Eller varför inte bara en extra anställd på Försäkringskassan? Tycker det är på tiden att de ger något tillbaka till oss! Och om någon nu hävdar att de ju faktiskt ger tillbaka i form av extrainkomster för chokladaskar med deras fejs på, så tvivlar jag på att vi hamnar på plus. Jag har då inte märkt det i min plånbok, men jag har väl inte "the w-h-o-l-e picture" och därmed inte rätt att tycka till i frågan. Ojdå, det gjorde jag just.