Välbekant
Okej, vad hände nu? Det är ju så här jag brukar må, så här jag brukar känna mig! Är det mitt konstanta ätande under dagen som har föranlett att jag nu är tillbaka till mitt välbekanta jag?
Jag kommer nämligen hem från jobbet, ser det röriga och skitiga hemmet och tar tag i eländet! Under en lång, lång tid har jag visserligen lagt märke till det, men inte orkat bry mig, inte ens haft energi att störa mig på det, så som jag vanligtvis har så lätt att göra.
Ända sedan jag kom hem från Frankrike har jag gått på någon form av sparlåga med en håglöshet och seghet utöver det vanliga, en skillnad som jag märker först nu! En helt annan känsla i kroppen liksom. Röjt undan, dammsugat, sorterat papper, skurit ihop en bamsemiddag i form av rotfruktsmix och kryddig korv (tog en evighet) och ... var det verkligen inte mer? Känns ju som jag gjort massor! Xo) Har energi för att kunna köra ett hejdundrande combatpass!
Väntar på att Oo ska komma hem när som helst, är hungrig som en varg (igen) och funderar på att smygfrossa i chips och dip innan maten!
Hoppas jag kan få förbli så här och inte sjunka tillbaka i den orkeslösa håglöshet jag hade, där jag till och med själv hörde vilken gnällspik jag var. I morgon är en annan dag. Vi tar dom en i taget.
Härligt! Kan det tänkas vara så att du behöver äta mer än vad du gjort? ;o) Kram!
Urgh! Snacka jobbigt! Känns som man bär en hel matkasse till jobbet juh! Xo)