O-vakt för IFK som jag är har jag förmånen att kunna köpa viss utrustning till bättre pris, bland annat skyddsväst. Jag har nu haft detta o-vaktsextrajobb några år men aldrig införskaffat en väst. Jag vet att det är en billig livförsäkring, men något tar ändå emot i tanken på att bära en sådan. Det är inte enbart den väldigt lilla risken att få en kniv eller annat mot överkroppen, utan även en sådan enkel sak som ett olyckligt fall mot krossat glas som kan göra västen värd sina tusenlappar. Men ändå. Och vadå "Freedom" som företaget kör med? Kolla figuren till höger under västen, är det bara jag som tycker den ser klumpig och oformig ut? Ungefär som jag känt mig de gånger jag provat dra på mig en väst! Freedom, dont think so! De flesta av mina manliga kollegor bär alltid väst, många av den anledning att den faktiskt fyllt sitt syfte. En del som talar för mig dock är att den värmer ganska bra. :o)

Angående extrajobb så blev det fyra deltagare i Sisjön igår. Jag glömde förstås min drickyogurt på jobbet, men tog en cheeseburgare istället. Det tyckte jag var ett likvärdigt alternativ och billigare dessutom. Heh.  

Verkligen ingen big deal, men ok liten bukfylla innan passet. En av deltagarna hade en SKITfräck mössa! Svart i fleece med kattöron! Tjejen är från Kanada där hon också köpt den, och Internetbutiken hade tydligen upphört. Jag har sett massor av andra alternativ så som stickade, men ingen så fräck som den hon hade! Kanske jag gör ett stickat försök ändå någon gång, för så himla rolig och perfekt för en kattälskare som mig!
När kvartalen för nästa combat-koreografi närmar sig och deltagarna kan börja vara lite less på den nuvarande så kan vi byta ut någon låt ibland. Till frukosten repeterade jag några gamla koreografier som jag eventuellt kör ikväll. Kvartalen är nästa söndag och endast tre pass kvar i Kållered innan release av nästa, så det kan vara läge att byta ut någon låt nu.
Lite vanskligt är det dock, då alla deltagare faktiskt inte varit med från början och hunnit lära in den nuvarande. De kan tycka det blir rörigt att få in ännu fler nya låtar när de knappt kan de ordinarie, medan de vana deltagarna gärna kör något nygammalt. Jag minns att jag själv kunde vara ganska kritisk när instruktören bytte ut låtar, för när man kört koreografin så pass många gånger att man till slut kunde den, så kunde man ju också ta i och vara med på ett helt annat sätt än då man var tvungen att fokusera mer på att hänga med och göra rätt. Jag tror också att det är rätt vanligt att det egentligen är intruktören som är less på låtarna och börjar byta ut innan egentligen deltagarna känner behov av det. Då är det viktigt att påminna sig om varför man faktiskt instruerar och vem man är där för.