Ny dag...igen
"Det -är-så-synd-om-mig-så-nu-köper-jag-en-sådan-här!" Blev det igår på vägen hem då endast mjölk och juice skulle ha legat i korgen.
Det där snacket om att det inte är för inte man är gravid i nio månader för att kunna förbereda sig vete tusan om jag vill hålla med om. Nio månader för att gruva sig kanske!
I vilket fall blev eftermiddagen intensiv med sista-minuten utbildningar vilket var precis det jag behövde för att skingra tankarna. Körde korvstoppning med de stackars nya inköparna tills vi passerat ordinarie arbetstid och rösten gav upp. Kuuul! Shit vad jag kommer att sakna dessa bitar, att undervisa! Att sedan trots tempot få kommentarer som att det varit den roligaste kursen de varit på värmer gott! Högt tempo som sagt i fyra timmar men god och avslappnad stämning. Lite enklare att det blir så med endast tre "elever"! :o) Tänk om det var så i grundskolan!
Oo propsar på vikten av att jag aktiverar mig så jag inte hamnar i dessa dippar, och visst ligger det något i det han säger. Tror han är lite orolig för hur det ska gå sedan när jag slutat jobba och bara blir hemma. Tja, det är ju jag också, men de tre dagarna innan systerfamiljen kommer lär jag förhoppningvis bara kunna ta det lugnt och ladda, och undviker jag dipputlösande faktorer ska det nog gå bra! Peppar, peppar eller vad man nu ska säga.
När vi kom hem hade temperaturen krupit under sexton, och var faktiskt något lägre innan jag fotade. Snälle Tomas hade hämtat ett värmelement från Landet som stått och brummat så vi i morse var uppe i sköna nitton! Att det sedan blivit nollgradigt på utsidan har nog varit ganska behjälpligt. Deprimerande regn och snöslask medan resten av landet har mysiga snöstormar, högst orättvist även om de kanske inte tycker det! :o)
En viss ommöblering gjordes igår för att skärma av golvskadan. Tyvärr skärmades också granen av, men det är inte mycket att göra åt. Däremot upptäckte vi hur öppet och trevligt det blev (igen) när ena soffan flyttades undan, så en mer permanent ommöblering till passande sätt lär försöka ordnas inom någon framtid. Nu ser allt högst provisoriskt ut.
Har två uppgifter idag, att skriva ett förlossningbrev och ta reda på telefonnummer till Varbergs förlossning, samt koordinatorn som handhar Östra och Mölndal. Jag är nog rätt inställd på Varberg, men så har vi omkring åtta mil dit också. Får väl se hur det ser ut tidsmässigt när det väl börjar köra igång.
Snälle Oo hade fixat mera garn då det inte fanns vid de butiker jag har tillgängliga utanför stan, men naturligtvis hade jag inte varit tydlig nog när jag ringde och kollade med butiken, så det blev fel nyans. Åker in efter jobbet så kan vi också köra vår sista efter-jobbet-och-torsdagsmiddag tillsammans innan hans innebandy.
Händerna är riktigt stela och domnade nu, kan inte knyta dom ordentligt utan att det känns ordentligt. Tur att man inte har ett jobb där man behöver handkraft!
Det där snacket om att det inte är för inte man är gravid i nio månader för att kunna förbereda sig vete tusan om jag vill hålla med om. Nio månader för att gruva sig kanske!
I vilket fall blev eftermiddagen intensiv med sista-minuten utbildningar vilket var precis det jag behövde för att skingra tankarna. Körde korvstoppning med de stackars nya inköparna tills vi passerat ordinarie arbetstid och rösten gav upp. Kuuul! Shit vad jag kommer att sakna dessa bitar, att undervisa! Att sedan trots tempot få kommentarer som att det varit den roligaste kursen de varit på värmer gott! Högt tempo som sagt i fyra timmar men god och avslappnad stämning. Lite enklare att det blir så med endast tre "elever"! :o) Tänk om det var så i grundskolan!
Oo propsar på vikten av att jag aktiverar mig så jag inte hamnar i dessa dippar, och visst ligger det något i det han säger. Tror han är lite orolig för hur det ska gå sedan när jag slutat jobba och bara blir hemma. Tja, det är ju jag också, men de tre dagarna innan systerfamiljen kommer lär jag förhoppningvis bara kunna ta det lugnt och ladda, och undviker jag dipputlösande faktorer ska det nog gå bra! Peppar, peppar eller vad man nu ska säga.
När vi kom hem hade temperaturen krupit under sexton, och var faktiskt något lägre innan jag fotade. Snälle Tomas hade hämtat ett värmelement från Landet som stått och brummat så vi i morse var uppe i sköna nitton! Att det sedan blivit nollgradigt på utsidan har nog varit ganska behjälpligt. Deprimerande regn och snöslask medan resten av landet har mysiga snöstormar, högst orättvist även om de kanske inte tycker det! :o)
En viss ommöblering gjordes igår för att skärma av golvskadan. Tyvärr skärmades också granen av, men det är inte mycket att göra åt. Däremot upptäckte vi hur öppet och trevligt det blev (igen) när ena soffan flyttades undan, så en mer permanent ommöblering till passande sätt lär försöka ordnas inom någon framtid. Nu ser allt högst provisoriskt ut.
Har två uppgifter idag, att skriva ett förlossningbrev och ta reda på telefonnummer till Varbergs förlossning, samt koordinatorn som handhar Östra och Mölndal. Jag är nog rätt inställd på Varberg, men så har vi omkring åtta mil dit också. Får väl se hur det ser ut tidsmässigt när det väl börjar köra igång.
Snälle Oo hade fixat mera garn då det inte fanns vid de butiker jag har tillgängliga utanför stan, men naturligtvis hade jag inte varit tydlig nog när jag ringde och kollade med butiken, så det blev fel nyans. Åker in efter jobbet så kan vi också köra vår sista efter-jobbet-och-torsdagsmiddag tillsammans innan hans innebandy.
Händerna är riktigt stela och domnade nu, kan inte knyta dom ordentligt utan att det känns ordentligt. Tur att man inte har ett jobb där man behöver handkraft!
Kommentarer
Postat av: Anna
Det är rätt! Själv drack jag en stor kopp (detärjättesyndommig)kall oboy med alldeles för mycket oboypulver till lunch. ;o)
Kram!
Postat av: Anonym
Åh, kall Oboy är riktigt gott ibland!!
Kram!
Trackback