Vacker ceremoni, kanske en psalm för mycket men en fantastisk violinist vars "Ave Maria" nästan fick mig till tårar. Hennes fyra barn med familjer, deras barn och till och med barnbarnsbarn samt vänner medförde ett fullt kapell på Östras kyrkogård. Därefter blev det gemytlig släktträff med god mat och tårta.
Fick tre av Oos kusinbarn framför mig, jättegoa och så tighta att jag trodde de alla tre var syskon tills de upplyste mig att endast två av dom var det och den tredje en kusin. Allt eftersom tillställningen fortskred insåg jag att den Wennströmska ådran fanns hos dom alla. Det var familjärt, avslappnat, mycket beröring och kramar oavsett familjetillhörighet. De var allihopa en familj! Så totalt främmande och ovant för mig som kanske skulle kunna namnge en handfull av mina tjugotalet kusiner!
Syskonparet Jonatan och Josefin framför mig var jättegoa, och visst är hon lite lik bloggerskan Stina-Lee?
Josefin fick sin tårta liksom Sara intill som jag trodde var en syster. Sara sköt över sin tallrik till Josefin och Josefin sköt över sin kaffekopp till Sara. Jepps, de gjorde som jag och Oo! :o) Dock lyckades inte hon heller få i sig båda bitarna vilket känns tryggt då det annars hade det varit lite knäckande! :o)

Väl hemma röjde vi lite så vi nu faktiskt kan se bords- och bänkytorna igen. Dammsugaren fick rastas en sväng och tvätt ska strax hängas upp.
Imorgon ska Oo upp och spela innebandy medan jag beslöt att stå över. Skönt med sovmorgon!



Nu tror jag dock det är dags för sängen! I alla fall för somliga! ;o)

Just ja, tvätten.