Fortfarande mätt

Det blev tvåsiffrigt antal deltagare ändå igår, många som aldrig provat combat förut, men var jätteduktiga! Riktigt roligt och svettigt värre! Hölstret fick dras upp emellanåt och byxorna plockas fram mellan skinkorna, men mycket bekvämare ändå än långbyxor!


Eftersom jag själv är totalt hjälplös när det gäller hår och frisyrer, så fick Caroline fläta mig. Inte fattar jag hur de bär sig åt som gör avancerade saker som fiskbensfläta och sådant på sig själva! Om jag har blött hår och gott om tid kan jag få till en taskig fläta, med mjölksyra i armarna som följd. Ännu en anledning till att jag önskar eventuella barn av pojkkön... Jag kan helt enkelt inte föreställa mig själv sitta och greja med en flickas hår. Mina klasskamrater älskade att hålla på med mitt hår i låg- och mellanstadiet, medan jag själv fann det lika svårt att se nöjet i det som att leka mamma-pappa-barn!

Johan blev förnärmad när jag och Pontus inte kunde hålla den coola och hårda min fotografen bad om. Caroline hade bråttom till nästa anläggning i Frölunda där hon skulle hålla ännu en combatklass! Hon var lite orolig för orken. Nähä!

Jag skulle hämta Oo i stan efteråt, då han groggade med sina gamla arbetskompisar, och vi skulle komma hem ganska tidigt. Men så fick jag ett våldsamt anfall av latmasken (den är skoningslös!), och anslöt istället för att käka mat! Oo var ju inte så svårövertalad heller.



Avenyn kryllade av en massa nollor, och inte högskole/universitetsnollor, utan gymnasienollor! Vad i hela friden ska gymnasieelevernollas för? Jag vet att det förekom i Umeå också, och debatten om dess former med förnedring och grupptryck. När jag började dataingenjörsutbildningen blev jag nollad, och vår var väldigt bra på en icke förnedringsnivå. Det mest utmanande var väl det berömda "klädesstrecket", där lagen ska bilda så lång sammanhängande kedja som möjligt av de kläder de har på sig.
Fördelen jag minns var att man lärde sig ganska många namn tack vare de vita "scarfsen" vi var tvugna att ha på huvudet, där våra namn stod. En annan sak som skulle stå på den var "DING" (=Dataingenjör), något som renderade mycket nöje för de som skrev uppifrån och ned och kunde därmed läsas som "GNID"! DING eller GNID, bara att välja. I vilket fall skulle denne unge stackare samla ihop minst hundra spänn genom att sälja värdelösa saker. Oo som var på gott humör gav naturnollan tjugo spänn. Jag antar att de insamlade pengarna går till sprit köpt från ett bagagutrymme.

Jag fick i alla fall en mumsig pasta, och kunde naturligtvis inte låta bli, gissa VAD!? Anden är villig, men köttet är svagt brukar man väl säga? Liksom när jag frossat på MAX, straffades jag med rejäl magknip resten av kvällen. Men det var det värt!
Imorgon kör combaten igång i Kållered. Om alla mina superhjältekollegor har tid, kör vi där om två veckor, sista innan releasen av nya koreografin vilket skulle passa perfekt.

Oo hjälper Tomas med båten efter jobbet idag. Jag funderar på att ta itu med lite tvätt, och kanske laga en middag?


Kommentarer
Postat av: Anda

Men du ser ju riktigt cool ut på den första bilden iaf. :o)

2009-09-02 @ 10:16:06
URL: http://andasblogg.blogspot.com/
Postat av: Linda till Anda

Hehe, snörper ihop flinet!

2009-09-02 @ 10:44:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0