När bedövningen släppt och det blev dags för lunch var det en väldigt öm tand som gjorde sig gällande. Det ilar!! Tydligen kan det sitta i upp till två månader(!), men jag kan inte tänka mig att det kommer att ömma och ila lika illa som nu så länge. Nu är det vänstertuggning som gäller kan jag säga!

"-Nu kommer ju ingen att vilja komma till mig!"
"-Det vill ingen ändå!"

Till borrningen introducerades jag för en ny grej. Nån plastgrej med gummiduk skulle in i munnen, med avsikt att både underlätta gapande, men framför allt själva behandlingen. I gummiduken gjordes små hål där tänderna skulle sticka upp.
Ja, det var två intilliggande tänder i överkäken som skulle lagas. Gummiduken skyddade de två tänderna från hans sköljningar och mitt dregel samt viftande tunga. Jag försökte låta bli att föreställa mig hur det måste ha sett ut med hela den grejen i käften, men bilden kanske ger en liten hint. Men tack vare bedövningen kom jag på mig själv att nynna till radion som de så omtänksamt ställde om till Mix Megapol.

1360 spänn en knapp timme senare och den synbara skillnaden är...


...ingen!





Men be mig gapa stort, och jag kan flasha med prima ny plastfyllningar, tjo-ho!

Med avdomnad käke drog jag till stan och satt på Elankontoret, innan jag anslöt med Oo för lunch som blev på pastaställe i Nordstan.
På lokalnyheterna igår fick vi veta att Göteborg haft 3,3 soltimmar hittills i november. Inte konstigt det känns segt! Men idag fick vi känna på lite sol före och efter lunchen! Wee!

Kjol, stövlar och strumpbyxor, jag börjar ju nästan bli lite tjejig! Så när jag ändå redan är inne på det spåret, gick jag och köpte en handväska! Ingen sådan handtagssak dock, eller en stor med bling-bling och krimskrams, utan en liten smidig som funkar när man ska vara lite mer civilicerad och ryggsäck inte funkar. 299 spänn på Åhléns tyckte jag var ok, och därefter hittade jag även en julklapp till Oo! Gott att ha det gjort, men nu återstår det bara att låta bli att hitta något mera till honom!
Undrar hur många ungdomar det är idag som vet att Björn Borg faktiskt var en världsledande tennisspelare?

David, med nävar som stenblock var inte nöjd med det faktum att jag fortfarande får ont i svanskotan, och gick upp en nivå till i behandlingen. Den förre naprapaten testade ju ström, ungefär som en sådan där träningsgrej som ska dra ihop musklerna medan man sitter i soffan och käkar chips. Då kändes den knappt på mig, då den gick så ytligt, ungefär som små ryckningar man kan få typ i ögonbrynet. David lade på fyra elektroder och plötsligt får jag den mest skumma, läskiga och smärtsamma känsla i ryggslutet! Som tusen småmuskler som med otäck regel-bundenhet spasmiskt drar ihop sig i kramper! Jag känner svetten sippra fram i pannan, och då kör han in fyra akupunkturnålar för att komplettera ytterligare! Jag vill ha bukt med svanskotan, men han kör in nålarna i underbenen! Tydligen går någon långtgående nerv eller nåt hela vägen där nedifrån och upp mot ryggen. Så jag får en i varje underben, och två i ryggslutet. När jag börjat anpassa mig till smärtan av elektroderna, ökar han styrkan, och när nålarna inte känns längre, vrider han in dom lite till!
Som go avslutning tar han till knogarna och massakrerar ryggslutet med den där salvan som fortfarande värmer mig där jag nu sitter i soffan. Skyddspappret under mig är genomblött när jag är klar, men när elchocker och nålar är borta känns det behagligt skönt i ryggen. Inte så konstigt kanske...
Återbesök på onsdag.
Därefter gick jag en våning upp till Capio Medocular och en ögonkontroll som visade att min synskräpa är oförändrad sedan operationen, och allting där inne ser bra ut. Han tyckte kontrollerna var onödiga, medan jag tycker det är skönt att höra att allt är som det ska. Nu var det tre år sedan operationen, så nu blir det inga fler kontroller om jag inte själv ber om det.
Han har också opererat ögonen! Dock inte på sig själv antar jag...
Jag ser tredje raden nedifrån på den där klassiska syntesttavlan! Men de där brillorna har nog alltid sett likadana ut, ända sedan jag började min glasögonkarriär! Dölja ena ögat, och så i med olika glas framför det andra. "Är det bättre nu, eller nu?"

Innan jag lämnade stan hade jag ett sista ärende: Skicka ett nytt paket till Malaysia! En Volvian där nere, Hannah, har dille på knäckebröd, men det som erbjuds på IKEA är en ynka sort, så jag måste ju visa vilka valmöjligheter vi har här hemma! :o)
Sedan hörde jag att ett annat, mjukt paket var på väg därifrån och hit, och oavsett storlek har jag lovat att posera i presenten i ett inlägg!

Nu är det soffläge som sagt med laptops som vanligt. Ingen av oss känner för att laga någon middag, så vi får väl se vem av oss som orkar stå emot hungern bäst och faktiskt ta tag i eländet och fixa något!
Imorgon innebandy, och sedan Jönköping för lite minilyx!