Så enkelt

Käckt att Swedbank och Nordea har sina kontor i princip mitt emot varandra i Torslanda. Hos SB var det en annan kassörska denna gång, och hon kom på den eminenta idén att kolla på Oos personnummer på vårt gemensamma konto. Där låg Bredbandsbolaget minsann! Killen i telefon tyckte att jag borde sett alla, även om abonnemanget stod på honom eftersom det de facto är ett gemensamt konto, men icke. Nordea som skötte flytten av autogirona borde ha tänkt på detta, liksom Swedbank redan första gången jag kontaktade dom. Men det kanske inte händer så ofta fall som dessa? Hos Nordea fick jag det väntade beskedet att Oo själv måste be dom flytta BB, så nu ska jag inte behöva lägga mera energi på det där!

Däremot ska en annan del i mitt avslutande hos SB vara på gång nu också: Pensionssparandet. Tjänstepensionen placerade jag hos dom, men vill nu flytta till Nordea och AMF. Snacka om djungel och krångel att sätta sig in i hela pensionseländet! Urk vad tråkigt, men ändå så viktigt! Jag har ju noll intresse av placeringar och egen aktivitet i fonder och aktier och sådant, jag vill bara ha en fet pension den dagen det är dags! :o) Är det inte som allting annat? Man vill ha så mycket som möjligt till minsta insats! Tycker jag matas av sådana där pensionsbesked från alla möjliga håll och kanter! Eftersom jag arbetat för både kommun och privat, har jag både ITP och SAF, men visst får jag papper från femtioelva andra instanser också? AMF, Alecta, PPM, Fora, Swedbank och så vidare. vem orkar jobba med sådant och tycka det är roligt? Säkert sådana som tyckte grammatik och samhällskunskap var roligast i skolan! Xo)

Fujitsu har tagit över Helpdesken, eller "SPOC":en som vi också kallar den. Dit alla hamnar när de ringer efter support, och där kunniga telefonörer löser enklare frågor eller slussar ärendena vidare till rätt instans, där jag är en av dom. Det kan inte vara den enklaste uppgiften att hänga med och förstå alla ärenden som frustrerade användare ringer in om, och se till att de hamnar rätt! Men när inköpare till slut börjar maila mig och undra varför jag aldrig ringer upp, visar det sig att många ärenden kommit bort, hamnat i ett annat system, eller helt enkelt tagit tid att nå mig. När de dykt upp hos mig, och jag ringt upp, får jag ibland ett förvirrat mottagande. "-Ärende? Hm...vänta nu, ja visst ja, men det ringde jag ju in i måndags! Nu har jag ju glömt vad det var, eller vänta lite...!" Inköparna verkar dock ganska förstående för de nya som måste sitta och svettas där i centrum.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0