Elk!

På vägen till jobbet igår fick föraren två bilar framför mig en älg framför sig. Vi såg det som tur var på långt håll där den stod och velade intill vägkanten, för att tills slut springa över och försvinna in i skogen. De är så stora och läckra! Glömmer aldrig tillfället när jag kom körandes norrifrån mot Umeå, den sträcka där vägen är extra bred, lång och raaak. På långt håll ser jag därför en buss som ser ut att ha stannat vid vägkanten i mötande körriktning. När jag kommer närmare ser jag att den inte alls står stilla, men däremot lutar kraftigt åt vänster. Ännu närmare, och jag ser älgen som hamnat på fel sida om viltstängslet, samt att bussen är tyskregistrerad. Genom framrutan i bussen ser jag (förmodade) tyskar hänga mot fönstren med kameror i högsta hugg. Den stackars älgen springer längs stängslet med en puttrande buss i hasorna, innehållande ett gäng turister som säkert tänkt betala dyra biljetter för ett älgzoo eller liknande, men istället bjuds på gratis elk i en mil eller två! Tänk berättelserna när de kom hem! Undrar vem som gick på mest adrenalin, älgstackarn, tysken eller guiden som hoppats, bönat och bett de svenska älgarna att uppenbara sig längs vägen.

Jag har haft turen att aldrig köra på något vilt, inte ens en fågel vad jag vet. Sedan jag flyttade ner har jag fått åtskilliga rådjur framför mig, senast förra veckan när två stycken skuttade över strax innan jag svängde in till vår carport. Rådjuren är lömska, då de är så rackarns snabba. Tacka vet jag renarna, de saknar jag nästan. Deras totala brist på respekt för bilar, och sörlänningarnas naiva tro att ett signalhorn ska få dom att flytta sig. Smäckra rådjur eller coola renar, så är det ändå inget jag vill köra på, för att inte tala om alla paddor som har en förmåga att komma upp på kvällsfuktiga sommarvägar! Tack och lov att den säsongen är över nu i varje fall! Men då paddor och mördarsniglar onekligen också tillhör det vilda djurlivet, får jag nog ta tillbaka min tidigare kommentar. Hur äckligt det än är att föreställa sig Gulingens däck över en fet padda, så äventyrar jag inte min position på vägen för deras skull! Urk, tur att jag redan ätit lunch...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0