Vi har varit katastrofdåliga med den egna matlagningen på sistone. Luncher ute, köpesmiddagar och sushi innan träning. Det är värdelöst för ekonomin och så slött, då vi många gånger inte ens har en vettig anledning förutom att vi bara inte ids! Igår till exempel. Hade flera timmar kvar av kvällen när jag kom hem, men ides bara inte ställa mig i köket, än mindre komma på ett middagsalternativ och handla på vägen hem. Kanske en sak att ta en sushi innan passet, för att det inte finns tid att åka hem och fixa något, men å andra sidan fanns det en tid då man levde på salamimackor och Varma koppen, och tuggade i sig en banan innan sitt träningspass. Aah, studietiden, det var tider det! Tider då man levde på studielån och studiebidrag, men ändå levde ganska gott! Inte blev det många middagar ute, än färre luncher, och även om jag nog skulle klara mig på salamimackor och Varma koppen, skulle jag långt ifrån känna mig lika nöjd med det som jag gjorde då. Man lever efter plånboken, vilket är både bra och dåligt. Jag tror inte min kropp var så nöjd med de enahanda lunchmackorna, men å andra sidan vete tusan om det är så mycket bättre nu ur näringssynpunkt! Bara dyrare!

Polarbröd med salami, och ibland med varm nyponsoppa. Sedan varma mackor med mjukost och klippt gräslök, grillade i våffeljärnet i den lilla ettan i stan. Vill minnas att jag ändå hade mera energi då än nuförtiden. Är det åldern? Ack ack! De säger ju att en fördel med att skaffa barn som ung är att man har mera ork då, och jag tvekar inte en sekund på att det ligger en viss sanning i det! Jag må känna mig som en 25-åring i sinnet och i mina egna tankar på min egna förmåga, men när det kommer till kritan, eller efteråt, så känner man sig plötsligt som 65! Jag slår vad om att om jag genomfört FAD för tio år sedan, så hade jag utan större problem kunnat gå ut och röja på ett dansgolv till stället stängde, eller till och med varit pigg på att gå på IFK:s fest efter matchen (som väl nu blev ett gravöl). Istället gnäller jag över värkande muskler och ömma fötter, och vill inget hellre än åka hem och kura ned mig i soffan med Oo. Jag tror seriöst att jag skulle få upp både ork och humör om jag bara såg till att äta ordentligt, till och med bra! Både jag och Oo vill äta bättre och nyttigare, men vi saknar helt enkelt förmågan och tillräckligt med disciplin för att faktiskt ta tag i det. Anna Skipper, var är du!?

(Foto från: TV3)


Den dagen jag blir miljardär ska jag anlita en personlig kock som står redo med hypernyttiga måltider åt mig varje dag. Jag lovar!