Glömde berätta...

... om hemkomsten igår. När jag kom med min Guling i mörkret i Olofstorp, och körde upp på min uppfart, under min carport, intill Johans goldie. Det var en häftig känsla!
Okej, ska vi vara petiga så är det ju mitt och Johans hus, och ännu petigare så är det ju bankens, förutom den lilla lilla stenen i skorstenen som kanske motsvarar den första amorteringsbetalning vi gjort!

Men jag låtsas att det faktiskt är min uppfart till mitt hus. Som jag delar med Oo. Den bäste att dela det med!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0