Följetongen Gulingen har ju haft ett upphåll, till och med flera månader eller? Inte sedan de dubbla punkteringarna vad jag kan minnas. Gulingen uttryckte tydligt sitt missnöje över den uteblivna tvätten i helgen, eller kände kanske helt enkelt att det var dags för ett nytt problem för sin ägarinna? Gulingen vägrade helt enkelt att starta!
Gulingen har aldrig bråkat vid start, så jag blev helt ställd! Det lät precis som vanligt, dvs startmotorn verkade fungera som den ska, men motorn tände aldrig. Vid servicen byttes alla tändstift, tändspolar (samma sak?), tändhattar och allt vad det nu heter (är i alla fall säker på tändstiften), så vad kan det då vara?
Faktum var att jag satt där medan tankarna flög. Vad göra nu?
Första impulsen var att ringa Oo, men vad skulle han göra nerifrån Kungsbacka? Skulle jag gå in och kränga på vandringskängorna för att halka iväg mot Gråbvägen och hoppa på en buss (den snö som töat hade frusit till, och den hala stigen från dörren till bilen föranledde en hal vandring ut till "stora vägen")? Det skulle nog ta minst 20 minuter att bara ta sig de dryga två kilometrarna ut till hållplatsen, men vad var alternativet?

Samtidigt svängde Pekka, vår granne in på gården efter att ha skjutsat sin fru till sagda hållplats. Jag frågade om råd, men vad kan man göra som vanlig lekman åt en bil som inte startar? Batteriet fungerade ju uppenbarligen, och prova bogsera igång på vår lilla isiga vägstump, vilket antagligen skulle vara meningslöst, då felet inte var batteriet?
Han erbjöd sig att skjutsa ut mig till hållplatsen, vilket jag tacksamt tog emot. Jag fick till och med låna hans 100-kort så jag slapp strula med sms-betalning som jag hade tänkt använda annars. 07.16 hoppade jag på Orange express med destination Nils Ericssonterminalen. Väl där styrde jag stegen direkt till Västtrafiks informationsdisk. Det kändes smidigare än att jag skulle irra omrking och leta rätt buss till Torslanda. Passade dessutom på att köpa nytt 100-kort till snälle Pekka. Enligt tjejen (med hiskeligt manikyrerade naglar), skulle en buss gå om sex minuter från Drottningtorget. Jag hade ingen aning om var Drottningtorget låg (jag har bott utanför Göteborg, ok!?), utan följde bara hennes anvisning, dvs rätt ut genom entrén. Det finns två stora åt det hållet, och jag visste att det gick bussar utanför den ena. Det var visst Nordstans hållplatser (som bussen passerade sedan ändå), så naturligtvis var det den andra utgången. Visste ni att det inte bara är spårvagnar som går från Drottningtorget? Nu vet jag det i varje fall, och hann ganska precis med den buss jag anvisats. 08.30 anlände jag till Volvohallen utanför "min" byggnad.

Jag måste erkänna att jag kände mig väldigt miljövänlig där jag satt på bussen! Det var också en liten kluven känsla mellan vuxet ansvarstagande och degradering tillbaka till studenttiden! Det förflöt riktigt smidigt, och ett leende bröt ut när vi svängde in på Nils Ericsson. En fullastad buss svängde precis ut, och jag slogs av hur bra infrastuktur vi faktiskt har. Jag fann det fashinerande att se alla dessa bussar med människor som skjutsas ut åt alla håll till sina olika mål. Och tänk chaufförerna, vilket ansvar de har för alla dessa liv som ska köras och komma fram i tid!

Nåja, nu har jag pratat med två olika verkstäder, och båda har kommit med avancerade gissningar på bränslepumpen och något som har med tändningen att göra.
Jag uppmanades att kolla säkringarna för detta, så är det en säkring är det väl ok. Men märker vi att pumpen inte fungerar är det ju ändå inte mycket att göra. Gulingen måste till doktorn.
När jag ändå är igång, tänkte jag samtidigt kolla om de har några bra sommardäck som de kan kränga på mina fälgar. Så bara där har jag några tusenlappar. Får se hur och när vi tar Gulingen till verkstaden. Det är ju bogsering som gäller, och det är ju en bit. Dock är det tur att vi hunnit flytta, för bogsering på motorväg är ju inte tillåtet, vilket var enda alternativet från Lindome (antagligen fanns andra låååånga alternativ), men från Olofstorp är det bara "vanliga" vägar vi kan puttra på. Utmaningen är bara att Johans Goldie är automatväxlad. Hur går det när man ska bogsera? Goldies vinterdäck är inte de bästa, så backarna måste vara snustorra, eller i varje fall inte frusna, annars kommer vi inte ens upp för första backen.
Stackars Gulingen!