Ljudupptagning från lunchrummet:

"-Jag köpte en plattv till barnen igår. Den är mycket större än den vi har, men den de hade förut att spela Wii på var så här (mäter med händerna) liten.

-Jag köpte mobiltelefoner, eller ja, de fick följa med själva och välja."

Enligt nyheterna i morse köper svensken i genomsnitt julklappar för drygt 1600 spänn per person. Nähä. Jag är uppe i det dubbla, och skattar mig lycklig över att ha döda föräldrar samt mor- och farföräldrar att slippa bekymra mig om. Inte för att jag gav mormor något ändå när hon levde, förutom kanske någon egentillverkad pepparkaka, noga utvald av mamma, men minns faktiskt inte.

Det är kul att ge, när man har någon man faktiskt vill ge till. Inte pliktskyldigt, utan helhjärtat. Jag har faktiskt några sådana, både plikskyldiga, men också de som är både pliktskyldiga och helhjärtade. Det är skojsigt, även om det kan vara svårt att komma på något. Men jag vill bara ge. För det är kul. Det känns bra. Det är egentligen en ren egotripp. Så varsågod.

Jag fortsätter att emellanåt kika in på Malins blogg, och hittar än en gång ett guldkorn. Lite långt men det är det värt. Tänk att en annans vardag kan bli så fruktansvärt underhållande!