Det är onödigt och småaktigt att irritera sig på andra människor, och framför allt när man inte kan göra något åt det. Jag hävdar att jag har lång stubin, blir väldigt sällan arg, och en del skulle nog hävda att jag har för lång stubin, framför allt när jag jobbar som ordningsvakt. Själv tycker jag dock att det är att föredra att försöka prata ut en besvärlig gäst en extra stund, innan jag går vidare i andra steget i den så kallade våldstrappan. Under utbildningen var det första steget lååångt, vilket också illustrerades så även de som eventuellt stängt av öronen, i varje fall skulle se. Det sista och översta trappsteget var att tillgripa försvarligt våld, medan de däremellan kunde vara milt våld, som att tex lägga en hand på arm, rygg, axel för att föra personen dit man ville.
Naturligtvis fungerar det inte alltid att prata ut en del gäster, då alkohol har en förmåga att ta ifrån en del människor all förmåga till resonerbart tänkande, något de själva anser att de just då har till övermått.
Oo tycker om att titta på "Cops" och dylika serier, där poliser flåsande skriker "-Get down on the ground, get down, on the ground, down, get DOWN!!" till en förare de stannat på vägen, och buntar ihop dom när de frågar varför. Jag gillar inte att kolla på dessa "program", och blir irriterad över hur kåta poliserna är på att paketera ihop människorna och boja så fort de har chansen. Visst, det kanske är andra förhållanden där, klippet kanske föregås av en tjugominuters diskussion, men hur roligt är det att visa på tv? Eller poliserna där är luttrade och tyvärr vana vid att minsta sänkta gard resulterar i ett oväntat anfall eller vapen?
Nåväl, var var jag nu, just det, sällan arg, istället irriterad. Och igår blev jag sådär meningslöst irriterad när jag är på väg hem från jobbet. Varför? Jag hamnar bakom en bil som fiskör i 40 på 50-väg och 50 på 70-väg! Det är som de som i princip stannar innan de ska svänga höger eller vänster, trots fri sikt och snustorr vägbana. Ibland stör jag mig inte alls på dessa förare, ibland stör jag mig nåt vansinnigt, framför allt när jag har bråttom. Meningslöst? Ja! Småaktigt? Ja! Löjligt? Ja!

När jag nu ändå har "Cops" på näthinnan, så hamnar jag ofrånkomligen på frågan om övervåld hos polisen och ordningsvakter. Visst förekommer det, det finns alltid fel personer som utövar fel arbete, vare sig det är ett otrevligt kassabiträde eller okänslig läkare, men ofta rör det upp fler känslor när det handlar om ordningsmakten. Kanske för att många som drabbas har en bakomliggande förvriden bild av "vi mot dom"? Eller för att det just är ordningsmakt, som faktiskt har den makten att hindra dig att göra det du vill eller avsåg? Något jag märkt vid ingripanden i krogmiljö, är just omgivandes ofta negativa reaktioner när vi måste ta till våld. Kan vara förståeligt i och för sig, då det aldrig ser trevligt eller bra ut när någon avvisas, grips eller förs ut. Men när de som blir vittnen befinner sig utanför en krog och oftast är alkoholpåverkade, reagerar de annorlunda än om de befunnit sig på stan en onsdagseftermiddag. Det som syns och hörs är ingripandet och det tumult som kan uppstå. Det som inte syns, och vittnena missar, är den tio minuter långa diskussionen man haft innan, slaget man såg han utdela i ansiktet på en tjej på dansgolvet, eller rallarsvingen man själv fick mot sig när man bad honom bråka vidare med kompisen på utsidan, som ger rätt till gripande och allra minst ett ingripande. Sedan brukar en del personer ha svårt att acceptera att det inte är ok att utdela slag mot andra eller tjänstemän, och ska skaka sig lös eller bråka vidare. En del blir skogstokiga och finner sig orättvist behandlade, och att kontrollera en vuxen berusad karl är inte alltid så lätt, och kan därför se rätt våldsamt ut. Men då kommer kringvarande "vittnen" som skriker om övervåld, fotar med mobilerna och till och med börjar dra i oss för att komma den omhändertagne till undsättning!
Inte bara karlar eller killar för den delen. Minns restaurang Kookaburra i Stenungsund och närapå stängningsdags. Jag jobbar tillsammans med Kalle, en tvåmeters nallebjörn som numera jobbar som polis. Hör honom ropa på radion, men uppfattar inte mer än att han vill att jag ska komma ut. På den mörka parkeringen ser jag honom på håll, och som det ser ut, stödja en liten tjej. När jag kommer närmare ser jag att han brottas för fullt, och knappt klarar av att hålla henne. Hon är liten, höga klackar, kort kjol och skriker som en galning, och trots att vi är två lyckas hon få mig ur balans innan vi till slut får kontroll på henne. Efteråt är Kalle helt slut, och även om han är fysiskt mycket starkare än henne, hämmades han vid ingripandet, då han som han säger "...ju inte vill göra henne illa". Han hindrade henne från att utöva skadegörelse mot de parkerade bilarna, varpå hon blev som galen. Men det är oundvikligt att det ser illa ut för utomstående när en tvåmeterskille plus jag så uppenbart hårdhänt måste hantera denna tjej. Hon var en ganska frekvent besökare på Stenungsbaden, och bad en helg senare om ursäkt för att hon flippar ur så. Hennes kille hade gjort slut eller vad det nu var, och varje gång jag träffade henne efter det bad hon om ursäkt eller log generat, var hur trevlig som helst och lätt att småprata med. Så kan det gå om omständigheterna är fel en dag, men det vet ju de omgivande vittnena ingenting om!
Ser de ett sådant ingripande i Nordstan eller Hemköp, sänker de blicken och låtsas som det regnar, alternativt ställer sig och råglor (Vad är det han/hon gjort? Säkert snott något! Eller en knarkare!) Men är det utanför Hard Rock Café 02.35 är det överspända vakter med för mycket testosteron och ett stackars offer som bara ville gå ut och ha roligt.
Men kan försynt fråga vad det handlar om, men börja inte skrika och gapa om övervåld, fota eller försöka komma till försvar. Det gör oftast redan den omhändertagnes alla kompisar vars pappa är advokat, för att inte tala om den omhändertagne själv som pluggat juridik i flera år.

Så stå i dörren och blockera kön och hävda att "-Jae hae inte djuchit mer äen två bäsch! Osh kanche ett glash vin ti maten!", och jag blir bara måttligt irriterad, för de andra i köns skull. Men kör du framför mig och Gulingen, långsammare än hastighetsskylten faktiskt tillåter, och jag går bananas!