Det spökar!

Tre lökar hackas och fräses.
Cirkus två kilo nötfärs fräses med löken.
När du geggat tills du har kramp i handleden och inga klumpar finns kvar, häll i:
Två förpackningar krossade tomater
En förpacking passerade tomater
Fem dl matlagningsgrädde.
En rejäl klatt chilisås
En större klatt ketchup
En mindre kon med salt 
Gör slut på svartpepparburken
Några skakningar cayennepeppar
Några skak chilipulver
Ännu fler skakningar curry

Kör ner allt i en stekpanna och rör om utan att spilla.

Ta en gigantisk kastrull och koka upp en massa vatten med salt.
Häll i två paket Fusili pasta (såna som ser skruvliknande ut).
Koka till de är klara, och häll av. Passa på att ångbada ansiktet, det öppnar porerna (ska visst vara bra har jag hört).

Smaklig måltid!


Nu har vi några matlådor...

Johan käkade en portion till förrätt, och sitter nu och frossar på smörgåstårta med de övriga i bostadsföreningssamfällighetstjofräset.

Själv vågar jag inte gå ner i källaren! Vi gick ner för att hämta upp lite schampon och sånt, och då var all belysning i vardagsrummet påslagen. Jag trodde Johan varit ned tidigare innan jag kom hem, vilket han nekade till. När vi gick upp stängde jag av alla lampor. De är kopplade till sådan där fjärrkontroll, så man inte behöver jaga alla strömbrytare (värsta lyxen!).
Efter en sväng till gulingen med grejor, passade jag på att ta in en del av flyttkartongerna vi fick förra veckan. Ja, de har legat i gulingen sedan dess, jättebra förvaringsplats! När jag skulle bära ner dom i källaren upptäckte jag att det lyste igen. Skumt! Jag var ju säker på att jag släckt?
Innan jag gick upp, släckte jag alla lampor igen med fjärrkontrollen.
Sedan väntade jag vid räcket och sneglade nedåt. Ljuset tändes igen! Oj, vad bråttom jag fick att skriva ett inlägg!
Så nu lyser det där nere tills Johan kommer hem. Jag vågar inte gå ner!

Vad tusan kan det vara som händer? Försöker komma på logiska fysiska förklaringar, men går bet! Det är tre olika fjärrströmbrytare, kopplade till sammanlagt åtta olika lampor. Tre olika som sitter till tre olika vägguttag och styrs med var sin brytare på fjärrkontrollen!
Jag är hysteriskt lättskrämd för mysko saker! När jag jobbade som ronderande väktare om nätterna och travade runt i tomma mörka lagerbyggnader och butiker: Inbrottstjuvar och desperata missbrukare? Pöh!
Det som skrämde Linda ur Securitasoverallen, var en ventil som plötsligt kunde pysa högt, eller den vidöppna dörren som ledde in i totalt mörker dit min ficklampa inte kunde nå. Jag vågade inte ens rikta ljuset dit, för tänk om ljuset föll på en levande död? Min hjärna kunde verkligen spela upp värsta skräckfilmsscenarion. Tänk om jag tittar upp i taket, och så hänger det någon där? I duschrummet ligger det säkert avsågade kroppsdelar utspridda på det vita kakelgolvet! Tänk om jag ser en alien (från Alien-filmerna)?!

Det jag inte kunde se skrämde mig lika mycket som det jag visste att jag kunde se! Ronder på vårdcentralerna...brr! I vissa rum stod det skelett i naturlig storlek. Det var jätteroligt att lysa in i varje rum för att kolla att fönstrena var låsta, och få ett skelett mitt i ficklampsljuset!
En kollega övertalade mig att besöka honom på bårhuset, så jag minsann kunde bli av med min rädsla. Ha! Istället såg jag sönderbrända ihopdragna figurer både här och där, eller sönderbrutna levande döda som hasande förföljde mig ett bra tag därefter!

Så ljuset får allt stå på tills Johan kommer hem!

Nu ska jag lägga mig i sängen framför DVD:n...


Kommentarer
Postat av: Elin

Scary med lamporna! Hade aldrig gått ner själv! :)



Inatt vid 5 vaknade jag av att min mobil ringde med konstigt nummer +8823678236786 typ och en signal hann gå fram! vaknade ju til lite av det och undrade vem det kunde vara... när jag väl slappnat av igen och nästan somnat om så kastades GP in i brevlådan och luckan smällde igen! Tack, då var jag vaken igen! Började misstänka nån slags komplott mot mig, men lyckades iaf somna efter ett tag!!



2008-12-09 @ 08:17:34
Postat av: Linda till Elin

Tack, skönt att inte bara jag är en fegis! :o)



Man blir alltid lite frustrerat nyfiken när ett okänt nummer ringer! Och så den tiden!

Typiskt att tidningsbudet skulle klämma till just då också...

2008-12-09 @ 08:36:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0