Var medintervjuare till en intern rekrytering och med nya processen har vi ett färdigt script med frågor att tillgå. Har hållit en del intervjuer nu både för egen och andras del och fick själv också erfara samma frågebatteri inför min nya tjänst. Eftersom jag inte har något tekniskt kunnande är mitt intervjufokus "Behaviour and values"  och jag tycker dom frågorna är rent ut sagt skitsvåra. 

Vem kommer ihåg ett tillfälle man gjorde något som mot alla förväntningar gick vägen? Eller hur man uppmuntrar innovation? Kan det bli annat än klyschiga svar på det?

Hur rättvis är egentligen en bedömning av svar ställda i en stressande situation, men vad finns det egentligen för alternativ? I detta upplägg är vi två intervjuare som inte ska känna kandidaten om det är internrekrytering eller konvertering av konsult, och inte heller ska man känna den som anställer eller ha någon anknytning till deras verksamhet. Kort sagt ska man inte ha någon möjlig relation eller uppfattning om kandidaten eller den som anställer. Detta tycker jag är rätt bra approach, liksom att vi som intervjuar fyller i vår bedömning på egen hand utan att samspråka med den andre. Det kan på ett sätt kännas lite snöpligt att sitta en timme tillsammans för att därefter bara tack och hej.

Så blev det sen kväll och jag ligger nedkrupen under täcket, nyss hemkomna från Göteborgsoperan och Platee. Textredigeraren i mobilappens bloggportal möjliggör av någon anledning inte apostrofer, lägg till en ovan första e:et.

På vägen in till stan åkte vi via Hisingen och Bravida arena där Jitextjejerna skulle titta på Champions league match, tror jag det var så hon blev inte ensam hemma särskilt länge. Inte för att hon har några problem med det längre, mest mammagenen som tycker det är lite jobbigt.