Sista torsdagen med teamet, de som kämpade och enligt de själva körda i botten när jag gick med på att utöver mina två befintliga team gå in och stötta. Ett och ett halvt år senare har jag fått så mycket fina ord och bekräftelser på hur jag hjälpt dom vända skutan och det gör mig så glad eftersom jag vet att dessa gubbar bara säger vad de tycker utan att varken skönmåla eller insmickra. 

Bjöd på köpetårta då jag inte hunnit baka något själv och fick ett så lågmält avslut som jag ville. En av dem sade så mycket fint när vi i slutet av dagen var på tu man hand och berättade också något mycket personligt som han inte velat tynga mig med under denna tid. Förstår honom till viss del, arbetsplatsen kan vara ett andningshål och välmenande men oönskat medlidande och särbehandling bli en ytterligare belastning.

Åker in imorgon igen för avslut med Magnus som inte kunde vara med idag. 

Startade också upp lite med de nya genom att för första gången vara med på deras Dailys och säga hej. Blandade känslor idag med vemod och förväntan.

Lämnade kontoret med anförtroendet jag fått snurrande i huvudet och fann mig själv ur fas till mitt pass i Frölunda. Det gick inte alls bra, missade koreografi, gjorde fel, sen att pre-cua och var allmänt ur fokus, inte bra! Var inte alls lika slut som jag brukar efteråt, stackars deltagarna! 

Christer som kört spinning var klar före mig och värmde rester lagom till jag var hemma, lite småsega båda två så skönt avslappnat att plocka fram Carcassonne igen. Det var ett tag sedan och av någon anledning vann jag andra omgången, kors i taket! Misstänker att han lät mig vinna…