Annars har veckan rasslat på i sitt vanliga turbotempo. Lilltjejen gjorde supersöt snabbmat i Play-doh och utvecklingssamtalet var så idel lovord att stoltheten inte visste några gränser. Bra kompis, rättvis, omtänksam, lyssnar, reflekterar, leker med alla och ligger före på inlärningsfronten eller vad de kallade det. Klasskompisarna drar i henne och vill ha henne med, så det är väl något som både dagis och nu också skolpersonalen noterat att tillse - att hon inte blir för snäll, men tydligen har hon blivit bättre på att gå ifrån när hon vill och behöver andas lite. Hennes läsintresse har ju exploderat och är så roligt att höra hur hon bokstaverar sig fram på eget initiativ samt tränar på att skriva. Japp, föräldraskryt så det sjunger om det! Att hon är omtyckt märks ju också på alla olika klasskompisar som vill följa med henne hem. Inte lika ofta ber hon om att få följa med någon annan. Hon kanske är lite som mig där, föredrar att vara hemma. Idag lät jag de tre bästa tjejkompisarna följa med hem. Tidigare i veckan har det varit både Felicia och Leonel. Intressant att handla med fyra småtjejer och jag pendlar mellan att finna det supermysigt till enerverande. Visst kan de bli livliga men jag inbillar mig ändå att de inte är tillnärmelsevis lika livliga som fyra pojkar hade varit.

Stekte en ziljon av det jag här nere i söder nu omskolats att kalla - pannkakor och veckan fick ett mysigt avslut.