Tycker det är lite komiskt att de klipper in bilder i tv-skärmarna. Tror gråkatterna saknar sina klösträd vilket soffa och fåtölj märker smärtsamt väl. Några intressenter har förhandsvisats men inget som ännu lett till något. Får se vad som händer efter visningarna nästa helg.

 

Jag vet inte riktigt vart denna vecka tog vägen, men den förflöt i någon sorts ignorant dimma. Jag har varit på jobbet men inte riktigt närvarande. Min inställning är en helt annan. Eftersom Nicklas varit på semester hela veckan vidarebefordrade han sin oro för mig till sin chef - Diana, som varit min chef en gång i tiden. Dippade igen i torsdags och fick ett mindre bryt inför henne. Att bryta ihop inför mina chefer börjar bli en besvärlig ovana. Man vill inte höra snälla saker när man är skör! Varenda dag har hon tagit sig tiden att sitta och prata med mig. Mycket snyggt tycker jag och det märks att hon inte bryr sig enbart för företagets skull utan också min och sin egen. Fått mycket information jag behövde höra men också goda råd som jag nu försöker applicera för att komma vidare. Jag vet det ju, men påminns att verksamheten inte står och faller med mig. Jag måste inte delta i vartenda möte eller stressa upp mig för de jag inte hinner gå på eller följa upp. Hela veckan har jag hållit låg profil, med min befintliga likgiltighet sagt nej till majoriteten av möten och bara varit. Medarbetarna är informerade och som en följd har strömmen i min inbox nästan sinat. Känns som man hamnat i ett mellanting av exil och hänsynsfullt tåtrippande. Jag väljer att finna det rätt skönt. 

 

Johan är på Herrclub denna helg så efter morgonens simskola hämtade jag upp Marcus för ett besök på Kungälvs lekland. Till kvällen lutar det åt soffhäng med Melodifestivalen. Ronja är helsåld på Dollystyle.