Att sedan tillbringa dagen med att langa kartonger och dumpa grejer mjukade upp en del - för att komma tillbaka än värre till kvällens pass. Så. Ont.

Tack och lov erbjöd sig Elin (ung och vital) att teama, för min prestation kvalificerade sig till de sämre jag gjort.

Tre vändor med fullastad Volvo till återvinning och tipp. Med vinden äntligen tömd är det nu grejer överallt! Jag har femtioelva kartonger med hamla lärargrejer. Läroböcker, lektionsplaneringar, prov och tematiska uppgifter. Så mycket tid man lagt och en tanke att kanske, kanske en dag återvända gjorde att jag inte förmådde slänga allting. Kanske det är dags nu, lite drygt sju år sedan jag lämnade skolans värld med svansen mellan benen. Har man plats kan man spara. Har man inte plats har man inget val. Kanske inte så bra att jag har tillgång till två förråd i mitt nya boende.