Jag blir så arg på mig själv. Varför klickar jag in och läser detta? Jag vet ju att det bara får mig att må dåligt, skit rent ut sagt och ändå gör jag det. Så sitter man här och tvingar ner tårarna av förtvivlan och maklöshet. Det finns inte ord för att beskriva den avsky jag känner för människor som kan göra så här. Inga straff tillräckliga. Jag har inte ändrat uppfattning gällande dödsstraff, och även om ett sådant inte gör deras handlingar ogjorda eller ger flickan tillbaka till livet så skulle en form av rättvisa ändå skipas. Hon hade inte gjort något för att förtjäna att dö. Mamman däremot har uppfyllt alla tänkbara kriterier.

Fan, nu lipar jag ändå. Tur att det inte är många på kontoret ännu.

 

Nyårslöfte: Sluta läsa sådant här elände. Det hjälper inte någon, allra minst de oskyldiga offren.