Gårdag och "framdag"

En liiten italiensk restaurang som kallade sig café någonting på Kungsgatan blev vårt middagsställe innan träningen. Helt ok pasta i en alldeles för stor portion för mig, men kanske i minsta laget för Oo. Stod utanför den andra gruppträningssalen och suktade efter combaten igen medan vi väntade på vår gravidyoga. Hade sällskap av en annan tjockismage som tydligen var trofast deltagare till combatpasset där och vi suckade ikapp.

Jag försöker verkligen vara öppensinnad, men denna andra gång fann jag yogan lite väl flummig. Visst, hade jag varit en sönderstressad karriärkvinna eller mamma med krävande barn där hemma hade yoga säkert varit perfekt. Man nu är jag inte det (ännu), så att börja med att "finna sin kropp" med tjugo minuters andning och registrera underlaget under höger respektive vänster stjärthalva och sådant gjorde att jag mest fick ont i röven och ryggen, trots dubbla madrasser.
Sedan skulle det göras övningar i par! Alltså, jag har ingenting emot självvald kroppskontakt, att greppa, bryta, slita och brottas som i Krav Magan. Men att hjälpa, värma, stötta och känna kontakt i yogapositioner var ingenting för mig. Fick naturligtvis också frågan om jag inte vågade köra barfota. Men när det skulle göras övningar med inböjda tår och sådant så var det bara att kränga av dom. Sedan verkar mina fossingar blivit en storlek större eller nåt, för träningsskorna kändes något mindre sedan jag hade dom sist vilket ju var några veckor sedan. De statiska övningarna var ändå avklarade att det gick bra i strumplästen sedan. Visst var det bättre rörelse än ingen rörelse alls, men det var ju så lite! För sen skulle det krypas under filtar och avslappnas i en halvtimme innan vi slutade! Skönt ja en stund, framför allt som sagt också om jag varit en slutkörd stackare i behov av lite egentid, men nu fick jag bara ont i ryggslutet av att ligga där platt på golvet!
Nej, yoga är än så länge ett nödvändigt ont och bättre än ingenting alls. Funderade ännu en gång på att inhandla en egen yogamatta för att undvika stanken, men frågan är om det hjälper när hela salen är full av alla andra utrullade stinkmattor. Att sedan göra det för fem gånger till eller vad det är känns lite onödigt, det kan jag nog härda ut.

I eftermiddag är det besök hos barnmorskan med vilket jag antar första mätningen och sådant då de kollar att man växer som man ska. Eller nåt. Sen är det helg! Wo-ho!


Kommentarer
Postat av: Anna

Jag tänkte likadant när jag väntade Emma. Avslappning - pöh! varför ska jag behöva det? Men nu efteråt ångrar jag att jag inte ägnade det mer tid. För det är otroligt bra. Du kan tycka att det bara är för sönderstressade mammor men när du väl har bebis i din närhet kan det vara bra att ha jobbat med avslappningen redan innan...

2010-09-24 @ 15:01:23
Postat av: Linda till Anna

När är det meningen att man ska ha nytta av den hemmavid då? Under förlossningen kanske, men sen? När ungen skriker i rummet intill eller springer runt som ett jehu när jag försöker hålla min "lilla bro" eller "krigare"? Xo)

I nuläget kan jag bara se en poäng i att faktiskt komma hemifrån då och köra dessa övningar, men vem vet! :o)

2010-09-24 @ 15:09:58
Postat av: Anna

De som vet säger att man ska köra avslappning en liten stund varje dag... Få in en rutin. Men jag har absolut inte tålamod till det. Som du säger. Man vill ju känna av resultatet på en gång. ;o)

2010-09-24 @ 17:11:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0