KUB

Måste bara säga att magen ser större ut på bilden än den egentligen är. Hoppas jag! Ökat matintag eller inte så kan jag nog bara konstatera att jag börjat nå det stadium där omgivningen kan börja undra om man börjat bli lite småfet eller har någon annan orsak till det ökade midjemåttet. KUB-testet är nu avklarat i alla fall och hon placerade mig i lågriskfacket! Blodvärdena var bra och uppmätta värden på nackspalt likaså. Fyra lemmar, hjärnhalvor, nästipp, hjärta magsäck, urinblåsa och massa annat kollades också och fanns tydligen på plats. Beräknat förlossningsdatum utifrån dessa värden: 3:e januari! Urgh! Vet inte riktigt om jag gillar den marginalen! Xo)
Men som sagt, summa summarum fick jag riskoddsen 1:1997 för Trisomi-21, dvs Down syndrom. För Trisomi-18 (Edwards syndrom) fick jag 1:17915 och Trisomi-13 (Pataus syndrom) 1:204915.
Om man nu bara tar Downs så är tydligen risken för min åldersgrupp 1:501, så jag med mina 1:1997 var ju rätt bra. Därmed remitteras jag inte för något fostervattensprov, utan får nöja mig med dessa siffror. Känns inte riktigt lika tryggt som ett faktiskt genetiskt test, men jag får försöka koppla bort det orosmomentet och "fokusera" på alla andra! :oP
Knoddas var dock lite bråkig och ville inte vända rätt sida till för mätningarna som krävdes. Vi fick vänta en stund. En stund till. Jag fick gå och tömma blåsan (man ska ju helst ha välfylld för bättre bild). Vänta ännu mera innan den till slut lade sig rätt och en profil kunde ses. Fashinerande hur barnmorskan kunde peka ut alla detaljer, samt hur varelsen där inne rörde sig! Det var ju inga sävliga enstaka rörelser precis! Eftersom hon fick prova så många gånger fick vi många tillfällen att se ur olika lägen. Ryggradens två parallella linjer, knäskålar, armbågar, ögon, fingrar, och mun. Naturvetaren i mig tyckte det var omåttligt intressant hur ett ultraljud kunde få fram sådana detaljer, medan den blivande modern (öh) i mig tyckte det såg ut som en liten sprattlande alien där inne.

En dryg timme senare var vi förbi väntrummet med alla stora magar och ute i solskenet igen. Skjutsate Oo tillbaka till jobbet och drog själv vidare mot Frölunde torg. Lunchsuget förde mig dock förbi och till "Kockar & kastruller" där en fiskgratäng intogs. Sen kände jag bara inte för att trampa omkring i affärer, fy vad tråkigt! Så jag åkte hem via Ica Gunnlise istället. Städat lite, ska städa mera och sedan se om det blir något combatpass i Sisjön ikväll. Ok, loggar in och ser att det faktiskt är två bokade nu, så då blir det till att köra! Måtte jag inte glömma bort det nu bara när jag de facto är hemma och inte på jobbet!


Kommentarer
Postat av: Stefan

Inte konstigt om knodden inte kunde vara still, lika rastlös som pappa ju! :o)



gott att alla värden var så bra!!!



Klappa från mig! .o)

2010-06-28 @ 13:57:01
Postat av: Anna

En sak mindre att oroa sig för... tycker jag. :o)

2010-06-28 @ 14:42:18
Postat av: Storstrumpan

Du verkar städa mer nu.....kanske att du "boar" inför Knoddas ankomst.... En del kvinnor blir mer eller mindre hysteriskt städiga ju närmare ankomsten de kommer. Jag känner mig väldigt stolt och glad när jag kan berätta för vänner att "Jag ska bli moster"

2010-06-28 @ 22:53:42
Postat av: Linda till Stefan

Mm, är helt klart böjd att hålla med! ;o)



klappklapp

2010-06-29 @ 12:07:34
Postat av: Linda till Storstrumpan

Synd bara att städningen inte gör någon som helst skillnad där hemma! Ser lika bedrövligt ut ändå. Fast det kan ju bero på att städningen endast består av den absolut nödvändigaste, typ så att man har någonstans att ställa frukosttallriken, eller så man kan se sig själv i badrumsspegeln! Xo)



Gott att du känner så! Får väl se när jag själv stolt kan säga att jag ska bli morsa! Nu är det nästan mer genant att berätta det...

2010-06-29 @ 12:10:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0