100527
Känner mig lättirretabel, överkänslig och grinig. Pratar med Oo och känner tårarna rusa upp utan större anledning. Springer på toaletten stup i kvarten och får magknip efter större måltider som lunch och middag. Känner inte för att köra combat ikväll trots att jag vet att jag kommer att älska det när jag väl är där och musiken pumpar. Imorgon åker vi till Piteå, på måndag åker vi till Nice. Ska käka middag hos Oos föräldrar innan träningen och jag känner mig anti för att måsta vara käck och trevlig. Oo frågar om vi ska käka själva då någon annanstans, men då blir jag irriterad på det eftersom föräldrarna ju redan planerat för oss. Är det semesterlängtan/behov eller hormoner? Sprolla roll, kul är det inte. Skulle helst vilja åka hem och dra täcket över huvudet. Packa, städa, tvätta, vattna blommor, tömma kyl, fylla på sandlåda, kattmat och sån skit? Dra åt skogen!

100614
Så var man tillbaka till vardagen. Frankrike var härligt, men inte maten. Jag var faktiskt riktigt orolig ett tag över näringsintaget, och kisseriet gick ned något. Därav var nog orken inte den bästa, men den värmen hade nog varit knäckande för de flesta ovana. Så förhållandevis har jag mått riktigt bra. De vindlande vägarna hade avrit en utmaning för mig även om jag inte varit på smällen, men nuförtiden upplever jag mig lättare för att bli illamående när jag sitter bredvid. Jag fick därför köra ganska mycket…
Drömmar har jag däremot haft, en massa! Konstiga, känslomässigt jobbiga och skrämmande realistiska, nästan alltid med mamma och pappa inblandade. Förutom en dröm jag minns där jag var jättekär i Alexander Skarsgård, och han i mig. Det fick jag minsann höra av Oo i några dagar efteråt! Ibland ska man kanske inte berätta allt för den andre Xo)

I övrigt är finnarna kvar och de ömma brösten. Både för mig och Oo har gravidhysterin som var i början nog sjunkit undan lite. Det är liksom inte någon realitet ännu när det inte syns och jag knappt känner av det. Kanske det blir brutal påminnelse vid andra inskrivningsbesöket i eftermiddag, eller KUB-testets första del på onsdag då det blir ultraljud. Jag vet faktiskt inte riktigt vad hon ska göra idag, men det lär ju visa sig. Det lär väl inte bli något ultraljud, för det är det väl för tidigt för? Men å andra sidan kommer de att göra ett på onsdag som en del av det första i testet, bara för att se att det verkligen är något där, att det lever och hur många.
Jag har krånglat in mig i tidsberäkningen igen, jag som trott att jag fattat hur det funkade, men efter lite påminnelseläsning verkar jag ju vara i vecka tio nu. Jag ville ha det till vecka elva, vilket väl också egentligen är korrekt eftersom jag är i vecka 10+0. Det blir väl typ vecka 11? Nej, jag kanske inte har fattat det där ändå!

Just det, vi har ny bil på gång! Direkt efter vi kom hem från Nice fick vi på Landvetter prova den över helgen, en Saab 93 Sport edition kombi. 07:a tror jag det var som gått ganska långt men vi får mycket bra pris! Det är en leasingbil från Monicas jobb som de köper loss och så köper vi den av dom. Bäbisblå metallic är den, och riktigt fin! Nu står den på Landvetter igen medan vi löser det finansiella. Har en riktigt intensiv vecka nu, så även ett bankbesök kan bli tufft att klämma in!

Idag MVC-besök som sagt. Imorgon byta vindruta på Gulingen, KUB-test på onsdag och combat på torsdag. Oo måste nog dra till Malmö och jobba imorgon, förutom allt han har att hämta ikapp efter semestern.

Tänk om det blir ultraljud idag? Om inte annat på onsdag, och så finns inget där? Inget tickande hjärta? Då tror jag faktiskt att jag skulle bli riktigt besviken och ledsen, så det finns kanske hopp för mig! :o)