Fy för den lede så trött jag är! Det var två av mina goingar också tydligen. Systeryster mumlar nåt om gravidsymptom som min snuva och torra hals kan tillskrivas. Hm. Är att vakna jämt och ständigt under natten också ett sådant då? Två kassa nätter på raken och man får en försmak av vad som komma skall. Blä. Jag trodde att kisseriet skulle lugna sig lite, för att återkomma när utrymmet börjar bli för litet, men det är ett oupphörligt spring med ganska blygsamma mängder. Också störigt.
Att man fastnar framför deltagarnas fantastiska prestationer i "So you think you can dance" tills klockan passerat midnatt gör ju inte saken bättre.

Får ju visa mina nya inköp på värsta modebloggsmanér. Leggings och linne från Indiska och t-shirt från Gekås! Rena myskläderna juh, och leoparden kommer att bli mer och mer 3D, då magen så lägligt hamnar precis i dess nos :o) Okej, lite oformig blir den nog men nu när det bara putar lite så ser det lite kul ut.
Tänk om man kunde gå så här hela tiden ut? Men nej, mitt i smällkalla vintern ska man vara så stor som möjligt och måste hänga på sig femtioelva plagg. Men den dagen den sorgen, eller kanske de dagarna den bedrövelsen.

Får notera att jag förtfarande inte känt något mera sprattel sedan den vältajmade kvällen. Konstigt eller? Fast å andra sidan är det kanske lite tidigt så Sprattel gjorde ett undantag och extra ansträngning den dagen jag behövde det som mest.

Stackars Goldie ligger ute på Blocket nu, så vi får se om någon är intresserad. Oo är faktiskt lite ledsen att skiljas från den, vilket jag förstår. Jag skulle ju tycka det var skittråkigt att sälja Gulingen, och fick nästan så dåligt samvete att jag var beredd att byta. Men bara nästan. Gulingen är ju min!

Någon glömde dörren till innergården öppen igår, så nu har jag två Kokamoj planlöst flygande över de stora fönstren framför mig. Oo och hans familj kallar dom "Pappa Långben". Hahahahahahaha! Harkrank är väl också ett namn, kanske det riktiga? Jag säger Kokamoj i alla fall, men undrar vad de kallas egentligen? :o)