Bara utifall

Vid tio tyckte ryggen definitivt att det fick vara nog, och varm nyponsoppa med glass var inte helt fel att börja dagen med! Har laddat med en termos så jag kan smutta när jag vill också.
Oo låter som han varit inte bara på en whiskeyträff utan en hel whiskeyvecka, och har börjat slemma lite också. Men nu sitter han och knapprar jobb för fullt mitt emot mig tillsammans med sin temugg.
Har skickat ett mail till min Oo. Det innehöll min PIN-kod till mobilen och inloggningsuppgifter till alla webbsidor jag använder så som Facebook och blogg.se. Bara utifall något skulle gå snett och jag helt plötsligt inte klarar förlossningen, komplikationer tillstöter eller vad som helst, så ska Oo kunna stänga av/avsluta mina sådana konton. Det är egentligen uppgifter jag länge ansett att vi ska utbyta eftersom man ju aldrig vet när eller vad som kan hända. Kan verka melodramatiskt och överdrivet kanske, men om det väl händer kan det nog bli jobbigt att se dennes konton "leva vidare" utan möjlighet att informera eller stänga av.
Bloggen hoppas jag dock att han låter spara ned eller leva kvar på något sätt för Ronja att ta del av till slut.
Men nog domedagsskriveri, har en vacker och kall dag som vi ska ut och cacha i. Saabis ska tankas upp också så att den är redo för en tur till Varberg - nästa år! Annars är inte mycket på programmet förutom ett möte med "Professor Layton" och mitt DS, badkaret och Harlan Cobens senaste(?) bok!
Kommentarer
Postat av: Anna
Hade också liknande tankar där i slutet ("det är normalt!"). Tänk om... Men så får man slå bort dom tankarna. För det kan faktiskt hända när som helst och är man rädd för att dö så blir det mycket jobbigare att leva. Kram!
Postat av: Stefan
Det är väl en nära döden upplevelse varje morgon man tvingas gå upp från den goa sängvärmen? :)
Postat av: Linda
Anna: Nej, det funkar inte att tänka så hela tiden, räcker med en gång så det där "praktiska" nu är gjort :o)
Stefan: Det är väl nästan sant! Tack och pris för golvvärme! :oD
Trackback