Caroline behövde ersättare till Sisjön idag, Johan messade att han behövde hjälp med sitt pass imorgon på Lindholmen. Några timmar senare ringer Asma som behöver hjälp på Frölunda, också imorgon. Jag är en sådan som har svårt att säga nej, förutom om jag har en riktig anledning. Om jag är beredd brukar jag kunna hitta på en som låter trolig utan att mitt tonfall är allt för falskt. Men imorgon ska jag köra combat i Kållered med Sussie och Ylva. Två instruktörer extra, två instruktörer kort, och jag har inte ett dugg dåligt samvete. Känner inte riktigt för innebandy ikväll. Knepigt att hitta på en verklig ursäkt bara när ens andra halva också ska med. "-Jag måste tentaplugga." "-Eeh, tyvärr, får besök av faster Ines".
Ibland kommer jag på mig själv hur avslöjande ovillig jag måste låta när mina panikslagna tankar på en bra ursäkt oftast föregås av hysteriskt mumlande. Varför kan jag inte bara säga nej rätt upp och ned utan anledning?
Ibland är jag dock så patetisk att jag faktiskt får dåligt samvete, trots att jag faktiskt haft ett legitimt skäl att säga nej! Jag vet, ungefär som att bli påkörd av en bilist vid grönt ljus och be om ursäkt för att man kom ivägen. Skärpning Linda.

Sushistället där vi brukar äta innan våra torsdagsträningar har en godisskål på disken. Där har jag nallat en hel del, och fattat sådant tycke för dess innehåll att jag till slut blev tvungen att fråga vart godiset kom ifrån. Willys. Passade därför på att hamstra en sådan låda i Skövde. Tror dock att jag hunnit föräta mig i väntan på mina sushimiddagar. Tog med den till jobbet, och känner nu en lätt illamående magkänsla efter ett ändå tämligen begränsat antal förtärda syntetgodisar. De som tidigare såg så färgglada och glittrande frestande ut, är nu bara kladdiga slemmiga kärlväggsblockerare. Urk! Gott att mina kollegor inte gjort denna upptäckt ännu, så jag slipper dåligt samvete för de spenderade pengarna. Ingen större pengaförlust dock. Willys butik. Eldorados geléslem. Låt er väl smaka.

(Ännu) En tjej våldtogs här i Göteborg igår. Den beskrivs som synnerligen brutal, och blotta föreställningen får gelén att vridas runt i magen på mig. Hörde nyheten på vägen till jobbet, och lät fantasierna löpa vad jag skulle göra om jag råkade ut för en sådan sak. Hade jag haft en kniv till hands hade den varit begravd till skaftet. Hade jag haft en sten hade den inte suttit nog hårt i ansiktet. När de (föga troligt) får fast de tre männen (läs svinen) som gjorde det, kan de tvångsmata dom med Eldorados gelégodis. Ett synnerligen hårt straff, där ett smärtsamt avlägsnande av det de har mellan benen bör ses som en förnöjsam distraktion mellan tuggorna.