Innan jag går in på Majas vedermödor, måste jag berätta om den miss jag gjorde igår! Oo har ju lyssnar färdigt på Stieg Larssons första bok, så jag hade bokat nummer två på Kållereds bibliotek. Skitsmidigt, och så får man mail när den är klar att hämta! Jag fick mailet igår, och skrev snabbt till Oo att jag skulle hämta den efter passet.
När jag kom till biblioteket och sade att jag skulle hämta Stieg Larssons andra bok som jag fått mail om, fnissade hon till och sade:
"-Det var alltså du som skickade så gulligt svar till oss?"
Jag hade visst klickat på "svara" istället för "vidarebefodra"!

"Boken har kommit, åker och hämtar den efter passet. Love you! Puss!" 
Fniss! Så det kan bli! Inte konstigt att jag inte fick något svar av Oo!

Majas tur:
Ingen av katterna tycker om att åka bil, men Maja blir i varje fall inte åksjuk. Hon gnäller och jamar ganska ihärdigt i början, för att senare resignera och jama lite uppgivet emellanåt.
Inga större problem att hitta till Smådjursakuten i Örgryte, och de hade många gratis parkeringsplatser inomhus! Bara att trycka på knapp och släppas in. Mycket bra! Sedan stod jag och slet i butiksdörren en stund innan en karl gjorde mig uppmärksam på att mottagningen låg på andra sidan garageporten.

(Människa eller djur, hos akuten får du alltid vänta).

En snabb undersökning krävde rakning, och medan vi väntade på hjälptjejen kände jag ett sår till på kinden, så det blev rakning på två ställen. Öppet sår där också! Hon misstänkte en tand eller klo som orsaken bakom.
Veterinären lyssnade, tog temp, klämde och kände på en jättesnäll Maja. Tydligen uppfattade hon blåsljud i Majas hjärta vilket kunde bero på sjukdom, men även ålder. I vilket fall så brukade de inte behandla sådana blåsljud, förrän det eventuellt började påverka djuret, men det innebar också att det var för riskabelt att söva ned henne för att sätta ett dränage för såren. Istället skulle vi själva se till att hålla såren rena med sårtvätt minst två gånger per dag. Hon klämde ur en hel del var och otäckheter i huvudsåret innan hon skrev ut recept på penicillin. Sedan fick Maja en sådan där krage som alla djur älskar!

Med tanke på hennes ålder frågade veterinären om jag ville att de skulle ta ett blodprov på henne för att ta redan på hur hennes njurar, lever och lite annat mådde. Väldigt vanligt med njurproblem hos katter när de blir till åren. Då skulle de tex kunna säga ifall jag ska byta till njurfoder. I vilket fall rekommenderade hon ett "senior"-foder istället för det "indoor" jag nu har, då det har lägre proteininnehåll. Det kostade några hundringar, så jag gick med på det. Så efter en blodtestad, sårtvättad, rakad och trattförsedd Maja åkte jag drygt 1700 spänn fattigare hemåt. Passade på att åka förbi Apoteket och inhandla sårtvätt, kompresser och hennes medicin så det var gjort.

Ett djur med krage är en ganska rolig syn. Och Maja är inget undantag! De stöter emot, fastnar, försöker backa ifrån den, kommer inte åt, och ser allmänt ömkliga ut! Jag kunde nästan se hur fånig Maja kände sig!








(Jaga mig med kameran du, bussigt!!)