Jag har hamnat i ett litet bryderi. Jag och Oo har kommit överens att inte lägga en massa pengar på presenter till varandra vid jul och födelsedag. Nu ska vi istället lägga våra pengar på oss, bröllop, hus osv, vilket är vettigt med tanke på hur våra presenter fullständigt spårade ur! Jag kan hålla med om att det blev lite mycket ett tag, men jag tycker ju det är så roligt att få ge något riktigt speciellt till den jag älskar! Men någon måtta får det kanske vara. Slädhundsutflykt, kanot- och dressinweekend, bokhyllor, showbiljetter med middag osv, osv (tycker Oo gett mycket mera, vilket han inte håller med om).
Vi har diskuterat det flera gånger, och jag håller ju med om att det är för mycket, men så vill jag ju ändå ge någonting! Oo tyckte vi skulle kapa givandet helt, men då plockade jag fram ynkliga rösten. "Kan jag inte få ge bara nåt liitet?" Han tycker att om man nu vill ge något, så kan man väl göra det när som helst, och inte på en speciell dag. Framför allt "Alla hjärtans dag", som han bojkottar för dess kommersiella hysteri där handlarna vill suga ut så mycket pengar som möjligt. Visst, det kan jag hålla med om, men jul och födelsedag? Det känns ju så fel att inte få ge nåt!
Till slut fick jag honom att gå med på skosnörenivå, eller på sin höjd ett par kalsonger, och jag var glad igen.

Nu fyller Oo år på måndag, och jag har hamnat i en pekär sits, när presentfrågan kom upp under hans föräldramiddag igår. Då tog jag ju mer eller mindre på mig att ge en viss present! Inte vansinnigt dyr, vilket jag anser gör den lovlig, men ändå! Vi hade ju kommit överens om skosnörenivå, vilket den inte är på!
Det är en bra och behövlig present som jag verkligen vill ge, men tänk om han blir sur?





(Inte bra eller välbehövlig! Rätt ful dessutom)