Stickningsfeber och Forza!

Jepps! Min utlovade bild av poncho nummer två! Den blev bättre i passformen tycker jag, då jag gjorde de två ingående bitarna lite kortare.

Allt eftersom jordgubbsmössan växte fram, tyckte jag den verkade lite väl stor! Min stickfasthet är visst inte den tätaste, vilket medförde att den julklapp jag tänkt skulle passa till Arons lilla huvud, passade bättre på mitt eget! Jaja, Johan var snabbt på och gladdes åt sin nya jordgubbsmössa!
Gårdagens sista timmar stickade jag som en blå, bara för att upptäcka att jag gjort fel och riva upp allt igen! Höll på en bra bit sedan min käre sambo somnat gott.

Idag har jag plockat undan i den värsta röran hemma och är inne på andra tvättmaskinen. Däremellan har jag, tro det eller ej: Stickat! Och nu är den alltså klar! Den kanske blev lite "djup" :o) Men nu kan man nästan föreställa sig hur det skulle se ut om vi allihopa skulle åka omkring med jordgubbsmössor i Sälen! Hahahaha! 







Passet på Frölunda gick jättebra, och kul blandning av deltagare, unga och äldre, kvinnor och män. Efteråt träffade jag på Elin som stod på bandet och abrupt påminde mig att jag skulle köra ett pass till om några timmar! Javisst ja. Pust!
Duschade och styrde gulingen hemåt för att packa om väskan, men upptäckte vid Astra Zeneca att jag saknade mina skivor! Skit! Man kan glömma nästan vad som helst, men inte träningsskivorna! Jag har alla samlade i ett fodral, och det skulle vara rena rama katastrofen att förlora dom!
Det var bara att vända och köra tillbaka igen.
Var hemma och fick faktiskt andas en kvart, under vilken tid Johan kom hem en sväng från grannen som han varit och partajat lite hos.

Sedan var det alltså dags för den andra Sportlifeanläggingen, min "hemanläggning", och där hade de ju dukat upp för riktig fest! Med tanke på att jag inte fått i mig något annat än två tunnbrödsmackor, var den väntande buffén inte alls fel!
Men först var det dags för Forza! Nyfiket utrustade vi oss med bokkens, precis likadan som jag själv har hemma sedan tiden jag tränade Bujinkan.
Forza-passen utformas av instruktören själv, och hon hade några enklare kombinationer vi körde. Och det var riktigt jobbigt! Visst kändes det att man precis kört ett annat pass, men mycket träning för hela överkroppen! Jag har rejäl träningsvärk i axlarna och armarna! Det måste vara perfekt träning för mig som sitter på häcken hela dagarna framför en skärm!
Man spänner sig nog lite extra också av ren rädsla för att man ska tappa träsvärdet och skicka det i personen framför eller i spegeln. Det var många som var bra slut i händerna efteråt, och till och med någon blåsa dök upp. Och då körde vi inte ens en timme!

En snabb dusch senare fick vi äntligen hugga in på maten! Många var uppklädda för vidare festligheter och utgång, medan jag var rätt nöjd efter tömd tallrik. Min bordsgranne och ende kille närvarande, skulle med en buss ganska tidigt, så jag använde honom som förevändning att också bryta upp strax efter klockan passerat tio. Då delade vi på skammen att smita ifrån! :o)
Eftersom han bodde i Lindome, fick han skjuts, och jag bara längtade hem för att få stickastickasticka! Så nej, jag skippade faktiskt från innebandyn i morse, men klev ändå upp strax efter Johan åkt. För att göra vad?? Gissa en gång!

Nu verkar tvättmaskinen ha tystnat, så jag ska se om in bärhuvade pojkvän kan slita sig från Runescape och hjälpa till att hänga upp. Det skulle vara gott att göra bort storhandlingen idag också. Får se, men det känns riktigt skönt att inte ha något inplanerat i helgen! Eller jo, det har jag ju egentligen. Poncho nummer tre!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0