Lite snabbt...

Poncho nummer tre är klar! Sedan blev det inte mycket mera på stickningsfronten igår. Avslappnat framför tv:n var trevligare!

Jag har påbörjat en fjärde poncho med nytt mönster som dock blev för svårt för en amatör som jag. Det kallades visst dubbla flätor, men jag lyckades vrida dom åt fel håll och hit och dit, så jag rev upp den dryga decimeter jag gjort och började om. Helena gjorde ett eget nytt mönster åt mig som förhoppningsvis är på min nivå!
Jag tappade poncholusten litegrann efter det misslyckandet, och är sugen på att prova något annat. Jag kan ju inte bara sticka jordgubbsmössor! Men de var roliga eftersom de gick så pass snabbt, och var så enkla att jag klarade av dom.

Idag var det totalmörkt i vår hörna, och vi vet inte var man tänder, så jag fick gå på jakt efter en skrivbordslampa! Så nu sitter vi i mysbelysning, där bara tända ljus saknas!
Inte gick det att logga in på blogg.se heller när jag kom hit...

Alla Elananställda ska visst göra någon form av stresstest-enkät som ska ta typ 35-45 minuter! Det är inte lite frågor!
Undrar om man får veta resultatet? Skulle vara lite intressant faktiskt.

Combat ikväll blir skoj, och Johan har sin månatliga träff på Gothia towers med gamla arbetskompisar. På lördag är det kvartal, dvs den nya combatkoreografin ska köras på Fitnessmässan! Det var grymt ösigt förra året, då en hel hög instruktörer kör nya passet, och då allmänheten står och tittar på är det svårt att hålla tillbaka!


COK = Cat On Keyboard

Det är vad jag har just nu. Av någon anledning brukar Fia vara extra kelig när hon varit ute, så nu trampar hon hysteriskt omkring framför mig, alternativ slänger omkull sig på någon av mina händer, så jag får gissa mig till var tangenterna är. Det bli lite att sudda emellanåt, då även Fia bidrar med några "ord".

Nu känner jag lite ro i sinnet så jag kan slappna av och göra kväll, dvs blogga, sticka och se på tv! Middagen är avklarad (Chili con carne), Johan har åkt på innebandyn, jag har dammsugat (övervåningen), tömt kattlådan, plockat undan grejor, tömt kylen på mögelodlingar, skurat tvättställ och toalett (övervåning) och torkat bort Arons banankladd från speglarna. Allt damm på möbler, tv och sådant kan jag låta växa till sig några milimeter till, och tvätten får vänta till helgen som vanligt.

Snart är det fredag! Det är inte klokt vad denna vecka gick fort! Helgen har inga speciella saker inbokade, vilket känns skönt. Innebandy på lördagen bara, och Johan har fotbollsskolan på söndag. Kanske blir det lite fler julklappsinköp. Om vi ändå ger vårt bidrag till blodbanken på lördag inne i stan, så kan vi gott ta en sväng när vi ändå är där. En brunch skulle nog inte vara så dumt heller!

På väg från morgonens kurs knäppte jag en bild i parkeringshuset som jag passerar igenom. Jag brukar ställa mig på parkeringen utanför på andra sidan, då själva p-huset brukar vara så fullt. Men varje gång jag går igenom nu så tänker jag på mannen jag mötte som sjöng "All by myself", och blir glad i hela kroppen! Mot utgången, på höger sida kom han, och med klar hög röst sjungandes.

Just det, Helena, min räddande ängel, ordnade upp det elände jag orsakade igår kväll med mitt blåbär! Så nu är den klar! Jag tyckte den blev riktigt söt faktiskt! Johan lade beslag på båda, men jag tror han får vara blåbär! Å andra sidan vore det ju lite kul om vi båda hade en jordgubbe! Jag kommer antagligen att göra en till (tredje) jordgubbe i det tjockare garnet, i den storlek jag gjort nu, eftersom den första tjocka jordgubben blev lite väl stor. Jag får se vad jag gör med den. När det nu går så pass snabbt att sticka en jordgubbe, alternativt blåbär, har jag blivit sugen att prova andra färger! Tänk en gul med brun topp! Banan! Eller lurvigt brunt garn till kiwi! Aprikos? Plommon! Sen ska man bara hitta någon som skulle vilja bära dom...!
Nu har jag (hör och häpna), påbörjat en (gissa vad!?) ny jordgubbsmössa (!!), i tjockt garn men liten storlek. Jag gillar det tjockare garnet bättre, just för att det ju blir mera mössa utav det. Då tanken och mönstret jag hade syftade åt ett barn som bärare, var väl garnet därefter också, men en unge behöver väl en rejäl vintermössa också? Hihi!
Har jag noterat att första delen till poncho nummer tre är klar?

Nej, nu ska jag lägga omkull mig i sängen och ... rulla tummarna. Höh. Apropå tummar, så har jag faktiskt börjat få lite ont i högertummen. Har man stickat för mycket då eller??


Slut i kroppen

Ännu en vecka har gått sedan förra Combatpasset. Tyckte det var nyss jag satt här och skrev "Post combat"-inlägget! Det är konstigt, att förra veckan, då jag var förkyld, hade mer energi än denna vecka då jag är frisk! Jisses vad jobbigt det var! Men kul! Det är sådan kick att köra sista powerlåten som är så bra att jag får ståpäls, och se deltagarna kämpa lika mycket! Det går helt enkelt inte att hålla tillbaka, så när det är dags för styrkan är man helt färdig! Nästan. :o)
När jag kom till anläggningen upptäckte jag till min fasa att jag glömt träningsbyxorna! Vad göra? Köra i jeans? Omöjligt att röra sig i, och hallå, hur skulle det se ut - jeans?! Köra utan? Hur skulle det se ut, instruktören i stringisar??
När paniken lagt sig tre sekunder senare och hjärnan kommit igång igen, kom jag ju på att Sportlife säljer träningskläder! Det enda som fanns i min storlek var shorts, så nu har jag ett par svarta Sportlife-shorts också!

Idag blev det lunch i garnbutiken igen! Jag behövde mera rött till jordgubbsmössor, både den tunnare och den tjockare. Sedan blev jag lite rådvill, för jag kände verkligen att jag ville sticka någon annat, något mer! Jag som bestämt att jag bara skulle ha ett projekt igång i taget. Pöh! Jag köpte garn, stickor och mönster för en ny poncho! När jag betalat och inväntade Helena (som köpte typ tretton nystan!), kände jag bara att jag måste sticka en blåbärsmössa också! Wee!



Min fjärde (!)  jordgubbsmössa är snart klar! Det är lite trixigt att sticka runt, men ganska kul ändå. Jag börjar ju få lite kläm på det! :o)
det nya ponchomönstret innebar att jag fick inhandla en specialnål vad den nu hette, för att kunna göra flätliknande saker. Det ska bli spännande!  Men först måste jag försöka avsluta den andra ponchon i alla fall! Försöka...

07.44



Jordgubbsmössa nummer tre klar! Det är ganska stor skillnad på garnet mellan de båda, både i färg och tjocklek. Jag tror, hoppas att trean ska funka storleksmässigt! Nu har jag påbörjat nummer fyra i det tjockare garnet. Numemr två passade mig, men var något stor, så jag ska prova minska ner antalet maskor.

Gårdagen avslutades lugnt och skönt. Johan hade fixat currypanerad spätta när jag kom hem. Efter lite avslappning framför tv:n drog han på innebandymatch medan jag stickade vidare. Poncho nummer tre växer, men har hamnat lite i skymundan för mössorna. Jag har upptäckt att det är roligare att sticka mössorna, då det går fortare, och händer mera.
Jag kommer att behöva till garnaffären snart igen, då mitt röda garn är på upphällningen.

Ikväll är det combat, fullbokat, wee! Och Johan ska på Frölundahockey.
Jag kom på mig själv att tänka tillbaka ett år, och den situation jag befann mig i då. Stenungskolan, jag gick på automatik och kunde inte se jullovet komma fort nog! Hur trött jag var, men ständigt uppe i varv. Fick sms av föräldrar, hade extra föräldrasamtal, extra lektioner i matte för de som behövde. Vad höll jag på med egentligen? Och jag kan inte komma ifrån den gnagande känslan av misslyckande, vad gjorde jag för fel? Så många andra lärare klarar det ju!
Visst inser jag att fler aspekter spelade in, men hallå, jag hade inga barn som samtidigt sög musten ur mig. Bara mig själv, en viss otrygghet med Johan, och enstaka vaktpass. Varför fixade jag det inte?
Jag kan bara se på fakta, att jag nu mår mycket bättre. Ingen frustration över att inte hinna med, ingen press att räcka till, inget dåligt samvete för de som behövde min tid men inte fick den.
Samtidigt saknar jag en del av lärarjobbet, men det blir alldeles för mycket av det goda. Jag har inte förmågan att begränsa mitt engagemang. Kanske provar jag klassrummet igen en dag, kanske inte.

Höstpromenad

Det blev ännu en strålande höstdag, med sol från klarblå himmel! Denna gång tänkte jag dock inte missa dessa få timmar, så jag pälsade på mig och tog en längre tur i Lindome. Härligt!



Jag svängde förbi Ica för att inhandla lite till kvällens middag, och såg då det klassiska, alltid lika irriterande: "Mossa" som ju inte är mossa! Hur svårt ska det vara? Är det Ronja Rövardotters fel med hennes "torkade vitmossa"? Det är en lav. Lav! Vanligtvis fönsterlav, då den är bulligare i utseendet än renlaven. Fatta! Suck!

Johan kom hem precis. Hälsade snabbt och satte sig sedan vid toaletten! Alkohol kvällen innan och lång bilfärd var visst orsaken. Jag undrar hur hårt det blev igår egentligen, hm? Ännu en av alkoholens baksidor. Det finns inget ömkligare än bakfulla människor. Det är synd om dom, och hopplösa sällskap. Är det verkligen värt att sabba en hel dag för att känna sig som en kung för några timmar? 
Jag tror inte det blev något snack med Ulrik, men nu har han lagt omkull sig i sängen framför tv:n. Jag tror jag kommer att få åka och storhandla själv idag. Hade det visserligen på känn, men bekräftats nu. Medlidande existerar inte, snarare irritation, då den förbannade alkoholens verkningar går ut över även mig. Nåja, jag har att pyssla med så det räcker till. Det är ju inte ofta han får tycka synd om sig själv, och då själv kan göra det också emellanåt, utan etanolintag, ska jag nog låta honom bero. Vem vet? Kanske är det mest åksjukan som spökar? :o)

Det var bra på tv igår, så jag stickade klart jordgubbsmössan! Till "X-men" och "CSI-Miami" avslutade jag min andra "vinterjordgubbsmössa", denna gång med avsikt att passa en vuxen. Jag tror faktiskt jag gillar detta bladmönster bättre än det andra. Det är lite mera "jordgubbslikt" tycker jag, så det får det bli nästa gång. Jag har ju påbörjat den lilla jordgubben nu som förhoppningsvis storleksmässigt ska kunna bli en julklapp!
Jag tror jag ska göra min sambo sällskap i sängen och sticka lite.

Mitt i veckan

Är det bara onsdag idag? Känns som det borde vara torsdag, minst! Himmel vad sega vi var ur sängen i morse! Jag tycker inte jag har gjort annat än hostat hela natten, men uppenbarligen har jag sovit däremellan, då jag minns drömmar om gigantiska ormar som lurade i vatten, små gula som studsade som projektiler mellan väggar, och krokodiler på två ben som anföll och käkade upp en karl framför mina ögon.

Jag känner mig hyfsat ok, inget snor som rinner eller täpper igen. Det är hostan, som ibland utvecklas till de där läskiga djupa ni vet, där det låter och känns som lungorna ska följa med upp. Jag blir helt matt av den typen av hostningar, och de går ju inte att hålla tillbaka heller!
Sedan har man de där lite snällare hostningarna som transporterar upp en munfull slem. Mysigt.

Just det, får visa den andra jordgubbsmössemodellen med det annorlunda gröna som jag ännu inte bestämt mig för om jag ska välja. Den är ju lite annorlunda med det "skruvade" som jag tyckte var fräckt. Men å andra sidan är ju den modell jag stickade, den "klassiska" känns det som. Vilken ska jag göra??

Dags för jobb!

Ha en bra dag!



 

07.47

Det blev en lugn resterade söndag, med storhandling som enda större aktivitet. Jag kände mig eländig och rörde mig mest bara mellan datorn och sängen. I natt är jag förundrad över att jag inte väckt Johan var och varannan minut med mina hostningar! I min enfald inbillade jag mig att förkylningen kanske var på tillbakagång efter min lugna helg, men icke.

Minus fem grader visade termometern när man klev upp, så det var bara till att skrapa rutorna och hänga på sig vinterjackan. En klar vacker morgon dock, med den fina vyn över stan från Älvsborgsbron.

Om en halvtimme ska jag åka till PVH för kurs med hela två inköpare. Hihi, det är lite skillnad mot för skolan!
Imorgon ska jag dock köra en första kurs i hörsal för en hög inköpare, inför den större leverantörsflytten som är på gång innan jul. Det blir spännande.

Jag gruvar lite inför morgondagens combatpass. Det är inte kul att köra när man inte känner att man kan ge allt. Men tills dess kommer jag må mycket bättre! Positive thinking!

Ikväll ska vi på Frölundamatch i Skandinavium. Jag får pälsa på mig ordentligt.

Ha en bra dag!

Ännu ett



Ja, jag är så stolt över min första jordgubbsmössa, att jag måste visa den igen. STORT! Okej, storleken blev helt fel, så om det blir något nytt julklappförsök till den som denna första egentligen skulle hamna hos, så blir det storleken mindre och hårdare maskor! Men bara därför skulle den säkert bli rena fingerborgen!

Får ju visa mina going än en gång också. Han har på sig sitt nya Sportlifelinne jag köpte igår. Nike och Inter sport sponsrar Sporlife på så sätt att Sportlife får sätta sin logga på Nikes kläder. Igår sålde de sådana, så jag köpte linnet och en t-shirt till mig själv. Köpte dessutom ett par svarta tunna byxor som är Sportlifes "egna". Med personalrabatt så blev det tre bra plagg för drygt 400 spänn!

Nu har vi fått i oss lite middag. Storhandlingen får vänta till imorgon, men en promenad ska vi försöka komma oss ut på senare.


När man bara har korta stunder på vardagarna till att blogga, hinner och orkar jag inte ge mig ut på några djupare ämnen. Därför har mina funderingar på "tömning" inte hunnit bli mera än en kategori i menyn. Jag har ännu inte riktigt bestämt mig för om det är värt tiden att nedteckna mina inre minnesbilder. Under tiden kan jag göra lite smådyk i andra frågor som berört mig på ett eller annat sätt.
Under veckan kom en kollega förbi Helena och Christoffer för lite arbetsrelaterade frågor. Obönhörligt blev det också annat prat, varpå de kom in på den självbiografi av Magdalena Graaf som Christoffer nu läser/lyssnar. Därigenom kom de in på våld, våldsbrott, mordet utanför Gällivare och människor som begår brott över huvudtaget.

Jag var passiv åhörare och kunde inte låta bli att uppfatta att de diskuterade mycket i varför och hur en människa kan förmå sig till att våldföra sig och till och med döda en annan människa? Det analyserades, vändes och vreds.
Jag kan inte låta bli att tycka: Varför inte? Varför är vi så besatta av att ha en förklaring till allting? Att ha någonting att skylla på är ett mantra som etsat sig in i svenskarnas hjärnor allt mera tycker jag. Kan inte en människa rätt och slätt bara vara ond? Eller bara göra onda handlingar för att han/hon fann det rättfärdigt i sina egna ögon? Måste han/hon vara psykiskt sjuk för det? Eller ha en traumatisk barndom? Partnern precis gjort slut? Dominerande mamma? Är det så svårt att acceptera att en del faktiskt kan göra onda handlingar utan att vara wierdon? Nej, allting ska ha en anledning, en förklaring, för då kan det ju åtgärdas, behandlas!

En far som sätter på sin egen dotter innan hon ens fyllt tio, diskuterar någon om han är psykiskt sjuk? Döms dessa män till psykiatrisk vård? Och vård? Kastrera den jäveln! Hur är en man funtad som kan köra in kuken i sin (eller någon annan) liten flicka? Ursäkta språket, men en rå handling bör också skildras med råa ord. Men stackarna, de kan ju inte rå för sina böjelser, och illa är det ju inte? För en del är det till och med själva grejen. Att de är så unga, att det är så förbjudet. Och det är ju inte ens särskilt ovanligt. Eller är alla de barnprostituerade i det svenskpopulära Thailand bara där av en slump?
Där marknaden finns, där finns utbudet. Och nej, det är inte alla andra som köper. Det är trebarnspappan, polisen, sophämtaren, programmeraren, tränaren. Inse det.

Det ska vårdas till förbannelse av våra dömda brottslingar. En dömd pedofil bosätter sig i ett litet samhälle och engagerar sig bland deras barn och ungdomar. När det kommer ut vem han är, blir han utfryst, hemmet vandaliserat och han själv misshandlad. Sådana handlingar kan jag förstå, men inte rättfärdiga. Ska han nu efter avklarat straff komma ut i samhället igen, måste han kunna leva som vanligt. Med enda skillnad att han är kastrerad, både bildligt och bokstavligt. Ingenting ska sticka ut där inte! Eller gör det enklare och inför dödsstraff. Eller åtmindstone straff enligt "öga för öga, tand för tand"? Kom igen, bara lite?

Man kan dränkas i onda handlingar människor kan orsaka andra. Kan vi egentligen förvånas längre? Ett gäng HIV-smittade män våldtar ett spädbarn, då de tror att det ska bota dom från sjukdomen. Mammor tar betalt för att låta män sätta på deras barn. Ungdomar torterar en rörelsehindrad man, lämnar honom skadad, för att några timmar senare komma tillbaka och fortsätta tortyren tills han dör. Kan vi förvånas? Inte jag. Förskräckas ja, men inte förvånas.

Varför försöka förstå? Varför lägga tid och pengar på att vårda? Är det vår blinda tro, eller ett hopp om att människan är god innerst inne? För slutar vi tro, så förlorar vi hoppet om mänskligheten, och därmed oss själva?

Stickningsfeber och Forza!

Jepps! Min utlovade bild av poncho nummer två! Den blev bättre i passformen tycker jag, då jag gjorde de två ingående bitarna lite kortare.

Allt eftersom jordgubbsmössan växte fram, tyckte jag den verkade lite väl stor! Min stickfasthet är visst inte den tätaste, vilket medförde att den julklapp jag tänkt skulle passa till Arons lilla huvud, passade bättre på mitt eget! Jaja, Johan var snabbt på och gladdes åt sin nya jordgubbsmössa!
Gårdagens sista timmar stickade jag som en blå, bara för att upptäcka att jag gjort fel och riva upp allt igen! Höll på en bra bit sedan min käre sambo somnat gott.

Idag har jag plockat undan i den värsta röran hemma och är inne på andra tvättmaskinen. Däremellan har jag, tro det eller ej: Stickat! Och nu är den alltså klar! Den kanske blev lite "djup" :o) Men nu kan man nästan föreställa sig hur det skulle se ut om vi allihopa skulle åka omkring med jordgubbsmössor i Sälen! Hahahaha! 







Passet på Frölunda gick jättebra, och kul blandning av deltagare, unga och äldre, kvinnor och män. Efteråt träffade jag på Elin som stod på bandet och abrupt påminde mig att jag skulle köra ett pass till om några timmar! Javisst ja. Pust!
Duschade och styrde gulingen hemåt för att packa om väskan, men upptäckte vid Astra Zeneca att jag saknade mina skivor! Skit! Man kan glömma nästan vad som helst, men inte träningsskivorna! Jag har alla samlade i ett fodral, och det skulle vara rena rama katastrofen att förlora dom!
Det var bara att vända och köra tillbaka igen.
Var hemma och fick faktiskt andas en kvart, under vilken tid Johan kom hem en sväng från grannen som han varit och partajat lite hos.

Sedan var det alltså dags för den andra Sportlifeanläggingen, min "hemanläggning", och där hade de ju dukat upp för riktig fest! Med tanke på att jag inte fått i mig något annat än två tunnbrödsmackor, var den väntande buffén inte alls fel!
Men först var det dags för Forza! Nyfiket utrustade vi oss med bokkens, precis likadan som jag själv har hemma sedan tiden jag tränade Bujinkan.
Forza-passen utformas av instruktören själv, och hon hade några enklare kombinationer vi körde. Och det var riktigt jobbigt! Visst kändes det att man precis kört ett annat pass, men mycket träning för hela överkroppen! Jag har rejäl träningsvärk i axlarna och armarna! Det måste vara perfekt träning för mig som sitter på häcken hela dagarna framför en skärm!
Man spänner sig nog lite extra också av ren rädsla för att man ska tappa träsvärdet och skicka det i personen framför eller i spegeln. Det var många som var bra slut i händerna efteråt, och till och med någon blåsa dök upp. Och då körde vi inte ens en timme!

En snabb dusch senare fick vi äntligen hugga in på maten! Många var uppklädda för vidare festligheter och utgång, medan jag var rätt nöjd efter tömd tallrik. Min bordsgranne och ende kille närvarande, skulle med en buss ganska tidigt, så jag använde honom som förevändning att också bryta upp strax efter klockan passerat tio. Då delade vi på skammen att smita ifrån! :o)
Eftersom han bodde i Lindome, fick han skjuts, och jag bara längtade hem för att få stickastickasticka! Så nej, jag skippade faktiskt från innebandyn i morse, men klev ändå upp strax efter Johan åkt. För att göra vad?? Gissa en gång!

Nu verkar tvättmaskinen ha tystnat, så jag ska se om in bärhuvade pojkvän kan slita sig från Runescape och hjälpa till att hänga upp. Det skulle vara gott att göra bort storhandlingen idag också. Får se, men det känns riktigt skönt att inte ha något inplanerat i helgen! Eller jo, det har jag ju egentligen. Poncho nummer tre!

Jordgubbe!

Regn och rusk på utsidan, men äntligen är det fredag! Det har varit väldans segt att kliva upp på mornarna denna vecka! Igår packade vi stekpannan, lök och lite annat och åkte till Johans föräldrar. Där gjorde vi en rejäl sats korv stroganoff och tittade på Frölundas förlustmatch. Under tiden påbörjade jag nästa stickningsprojekt: En jordgubbsmössa! Jag har alltid tyckt de varit så otroligt söta, och nu kunde jag inte hålla mig längre, jag måste få prova! Så nu stickar jag runt, runt, runt!
Christel på Stenungskolan skulle se  mig nu! Nästan så jag får skicka ett mail...

Så ja, poncho nummer två är klar, men jag har inte tagit någon bild ännu. Får be Johan om hjälp ikväll. När jag och Helena äntrade garnaffären igen hoppades damen i butiken att min stickningsfeber var väldigt smittsam!

Men jag har gjort ett misstag... Jag köpte och påbörjade två projekt samtidigt! Jag har börjat på poncho nummer tre, men kunde sedan inte låta bli mössan! Och vilken skillnad! Stickorna är så små, och garnet rena snöret! Men det kan vara kul att variera mellan de två olika stickningarna om man blir less på den ena.

Min förkylning verkar vara av det lindrigare slaget som tur var. Lite småhostig och trög i halsen. Ska ju köra på Frölunda direkt efter jobbet, och sedan Forza några timmar senare!

Kan inte låta bli att klämma in på slutet: 120 miljoner i pension för knappt två års arbete? Nordeas förre vd och resten av hans styrelsemedlemmar hade visst inga större svårigheter att ta fram sina egna löner och avtal. Girigheten har fått ännu några ansikten.

En snabbis

Visst är de fina? Jag masade mig in i duschen för att en lång stund senare komma ut och finna dom fortfarande trynande i sängvärmen. Jag tycker han är ovanligt seg att kliva upp, vilket bara visar sig sedan bero på att han ska på möte på kontoret i stan 08.00. Så han hade ju sovmorgon den fuskisen!






Hela min mailbox är full med ärenden jag har att ta itu med... Får bara visa en närbild på poncho nummer två. Jag stickade hela kvällen igår, så jag är nästan klar med första stycket! 

Ha en bra dag!
 

Regn och rejäl vind

Måste ju visa det färdiga resultatet! Jag struntade i tofsarna som ska vara runt hela nederkanten. Den är varm, vilket är perfekt på jobbet!

Idag ska det bli riktigt ruskväder, och där jag nu sitter kan jag höra hur vinden härjar och regnet strilar. Ganska mysigt faktiskt! Lite obehagligt blev det efter Älvsborgsbron, där det helt plötsligt small till i vindrutan och all sikt försvann. En mötande bil plöjde igenom en rejäl vattensamling, så vattenkaskaden hamnade rätt över gulingen. Det blev samma obehagliga effekt som vid möte med lastbil i snöstorm.

Det blev lite väl sent igår, men inte bara för bloggande! Jag tog fram saxen och klippte Johan, då det var dags igen. Sedan när resterna ändå skulle dammsugas, tog jag hela övervåningen. Tvättmaskinen fick köra en omgång också! Himmel vad lyxigt det är att ha tvättmaskin tillgängligt när man vill! Tänk allt spring man gjort i trapphus och källare, kånkande på tvättkorgen! Himlastigen i Umeå hade dock det bästa tvättstugealternativet av alla de olika jag stött på. Där fanns en tvättstuga med två maskiner på varje våning! Och vi var fyra lägenheter per våning, så det var ju glassigt värre!
I och för sig så var Hasselknuten i Stenungsund inte dumt heller, där hyreslägenheterna faktiskt var utrustade med både tvättmaskin och torktumlare! Men då jag nu omnämnde tvättstugor, så räknas inte riktigt det.

Hittade en till bild på Johan och Aron som var fin, och innan de åkte igår lyckades jag dokumentera Arons suktan under sitt besök här: Klappa katten!
Hans första närkontakt med en katt vekade upplevas som positiv. Dock var det inte ömsesidigt, då både Maja och Fia är föga imponerade av småbarn. Att Aron dessutom fann katternas dricksfontän oerhört rolig att plaska med händerna i, fick de gamla skålarna komma fram och placeras på mitt skrivbord, utom räckhåll för små barnahänder.
Jag tycker bilden är så bra! Ja, det är Arons famlande arm som inte når längre, och så Fia skeptiskt blängande. Fast ingen kunde nog blänga lika surt som Maja uppifrån klätterställningen!
Först på lördagskvällen när Aron somnat, vågade hon sig ner i källaren där hon sprang direkt på lådan!









Ha en bra dag!


07.38

Vilken jätteskillnad det är att köra med dubbla garn och stora sticknålar! Första stycket till ponchon är snart klart! De kommer att behöva sträckas innan man syr ihop dom, då kanterna rullar ihop sig av någon anledning. Inget konstigt enligt proffset Helena, och jag litar blint på det hon säger.

Otroligt skönt att tina i badet igår, läsande en gammal Margit Sandemo-bok som man redan läst femtioelva gånger, och sedan krypa ner under dubbla täcken och sticka framför tv:n!

Ingen har väl kunnat undgå det amerikanska valet. Jag influeras av det svenska mediauppbådet, och tror Obama vinner. Lite fräckt med en svart president i ett land som fortfarande är väldigt rasistiskt på sina håll. Jag kunde knappt tro det när jag hörde att vissa skolor kör med en vit och en svart "prom queen"! Eller till och med hela skolorna är rasuppdelade! USA som liksom ska vara ett föregångsland... tss!



Fullbokat denna vecka också, kul! Kanske kan vi få tillbaka två pass i veckan om inte till våren, så till hösten? Kanske till och med så vi kan få flytta till den stora salen till slut? Det är inte så kul  att som deltagare köra när salen är knökafull, då man inte kan ta ut rörelserna orderntligt, hela tiden hålla koll så man inte sparkar i grannen.

Till helgen kommer systeryster, Anders och lillAron på besök! Så här såg han ut senast jag såg honom, vilket var i somras. Jag har en känsla av att det hunnit hända en hel del sedan dess!

På torsdag är en visning inbokad, men vi vet inte ännu om den verkligen blir av, dvs om det är några som bokat in sig. Antagligen får vi veta det under morgondagen. Blir det nu av, så får vi se till att ta en extra runda och tillse att alla halloweengrejer är borta. Huvudet i taket där nere hänger kvar, liksom råttorna på badrumsgolvet.

Kan notera att alla däcken verkar intakta.

Och ingen kattspya under natten. Vad vi vet.

Ha en bra dag!

"Tiotusen kronor..."

 





"Du får tio tusen kronor om du säger att du älskar mig..." Dumdidum! Stefan Andersson i Mix Megapols Morrongäng utmanades att skriva en dansbandslåt, då han hävdat att han kunde skriva en sådan på en kvart! Succén är ett faktum: Den är ju helt grym! Hahahaha! Nu ska den ges ut på skiva, och spelning i Skandinaviums "Dansdax" är bokad! Trallvänlig så det förslår, och biter sig fast i hjärnan med en gång! Tänk att bara kunna skriva ihop en låt sådär! De spelade den precis innan jag var framme på jobbet, och där satt man i gulingen, sjöng med och flinade enfaldigt. En rätt bra start på dagen alltså!

Direkt efter jobbet igår hastade jag in till stan för att leta rätt på en väldigt liten men speciell butik. Där hittade jag flera braiga grejor till Halloweenfesten! Resten av kvällen ägnades åt förberedelser. Undertecknad hittade en Fiaspya på golvet vid soffan, och kunde bara tacka vem som helst för att hon inte lagt den i soffan, vilket annars brukar ske nio av tio gånger!
Det känns som det är massor kvar att förbereda, och naturligtvis missade vi grejor när vi handlade igår. Jag är så orolig att maten inte ska räcka, vilket kan rendera ofantliga mängder rester! Men hellre det än att maten skulle ta slut, och gästerna gå hem hungriga - pinsamt!
Jag kan bara säga, att pumpor är hårdvaluta! Varje gång vi varit och handlat, har de varit slut, förutom vid ett tillfälle när två små intorkade saker låg kvar. Som tur var har vi kontakter i form av Nickepicke. Vem kunde tro att han kunde vara till nytta? Höhöhö! Och vem kunde tro att "spindelväv" var ett helt företag att handskas med?

Efter jobbet ska jag iväg på nytt uppdrag för att hitta just det till festen. Sedan blir det hämtmiddag från Lindomes eget thaiställe, då vi helt enkelt inte kommer att ha tid eller ork att laga till något själva.
Trots förberedelserna igår tummade vi inte på en trogen torsdagsvana: "Hells kitchen"!  

Brr! Kallt här på kontoret idag! På med handledsvärmarna!

Ha en bra dag!

Ta-daa!

 












Visst är han fiiin? Den blev rätt lång, bred, tjock och varm. Lite oformig gällande bredden och ränderna, men stickad med kärlek! :o)








I och med att mitt första stickningsverk nu är avslutat, har jag nu påbörjat nästa - ponchon! Färgerna blev inte riktigt som jag väntat, mera färgspräcklig, men ju mer som växer fram, desto mer har jag börjar gilla det! Det känns väldigt skumt med så stora stickor nu (9 mm), och så dubbla garn, ett svart och ett mångfärgat. Men av den anledningen växer stickningen mycket fortare än vid halsduken! Två liakdana stycken ska göras, som man sedan syr ihop till den färdiga ponchon.

Hela kvällen igår ägnades åt Halloweenförberedelser. Ikväll blir det en tur till Ica Maxi och ännu mera förberedelser. Johan är klar med sin utstyrsel! Han är jätteduktig med symaskinen! Just det, symaskinen! Jag tror jag har bildbevis i datorn hemma!

Obama lade cirkus 40 miljoner dollar på sin halvtimmesreklam för sig själv. 40 miljoner dollar. Fyrtio mille. Miljoner dollar. Smaka på det.
F-ö-r-r-t-i-o  m-i-l-j-o-o-o-o-n-e-r  d-å-l-l-a-r-r-r......!

07.41, snart klar!

Slutet är nära, och det är grönt! Man kan nästan se hur min stickningsfärdighet utvecklats under halsdukens skapande. I början är den bredare, en del maskor som är fel här och var, och ojämn fasthet. Allt eftersom ränderna vuxit fram, har även min stickfasthet kommit fram, och halsduken blivit jämnare och med färre fel. Den blir alltså något smalare mot slutet! Sedan är som sagt ränderna också lite olika breda, men det ger den bara en personlig touch! :o)

I morse väcktes vi båda av att det verkligen dånade på utsidan och mot fönstren. Sedan var det över lika snabbt som det börjat. Fia blev så förskräckt att hon fick spy. Två gånger. Den första på mina kläder.

När vi väl klev upp såg vi att det varit hagel som väckt oss, då det fortfarande låg kvar på utsidan. Vi hade -1,4 grader igår kväll, och även om det inte var lika kallt denna morgon, tog det någon timme för det att smälta bort.

Idag tar Halloweenförberedelserna verkligen fart! Inga mera aktiviteter inbokade för någon av oss resten av veckan. Johan skippar innebandyn imorgon, vilket jag uppskattar. Han är inte klar med sin utstyrsel än!

Från gp.se:





















Fatta vad snopet! "La-la-la-la-la, här kommer jag direkt från verkstaden i tron att allt ska vara tipptopp!" - "Ka-dunk!!" (rullrullrull)

Förlåt, men hahahahahaha!

Avig, rät, avig, rät, avig, rät....

Jag minns inte vad jag drömde i natt, men det handlade säkert om maskor, sticknålar och grön-svarta färger! H-e-l-a kvällen igår stickade jag framför tv:n, tills ögonen gick i kors! Maja och Fia tyckte jag var världens tråkigaste sällskap, och Fia placerade ännu en pizza på mattan under natten.

Johan kom hem vid midnatt någon gång. Jag märkte det knappt.

I eftermiddag har jag en kurs, följt av möte med min chefs chef tror jag det var. Alla vi konsulter på IT ska mötas för bland annat info om nuläget, och 2009.

En pessimistisk sida av oss fruktar en massuppsägning.

En galhumoristisk sida av oss tror på en uppsägning á la Idol-uttagning: "Du, du och du tag ett kliv framåt. Ni som står främst, grattis ni får vara kvar!"

En optimistisk sida av oss tror det handlar om just nuläge och framtidsinfo eftersom vi ska få vara kvar.

En avvaktande sida av oss tror ingenting alls.

Direkt efter jobbet är det dags för vår "Skräck-combat"! Och kolla! Till och med alla reservplatserna är slut! Med det vanliga avtappet som brukar ske under dagen kommer det kanske ändå bli fullt! Och med tre instruktörer kommer det bli trångt! Men kul kommer det att bli! Jag har redan skitit två gånger idag, och mer är på väg! Lite nerver är väl kanske bra, men måste de visa sig på ett sådant besvärligt sätt?

07.44

Det var ljust när man åkte till jobbet idag, vilket känns lite mysko när man vant sig vid mörkret! Vintertiden är här!

Det är bara att konstatera att mitt ögonmått gällande bredden på ränderna inte är det bästa. Jag tror det skiljer upp till två centimeter mellan den smalaste och bredaste randen! Att den sedan ser skev ut är bara för att jag lagt den så... ...

Antal spyor inatt: 1 st av Fia. På hallmattan.

Idag blir jag ensam hemma hela kvällen! Johan åker direkt till Andreas i Helsingborg för att kolla på fotboll. För närvarande ser det ut att bli stickning och kanske lite Wii för mig.

Men nu är explorer riktigt trögt! Nätet? blogg.se? Hm... alla andra applikationer  och webbsidor flyter ju på fint? Nu har jag fått starta om explorer för tredje gången! Orkar inte bråka med den mera. Dags att börja jobba ändå.

Ha en bra dag!

Mörker och vind

Kollakolla! Jag hann sticka en hel del igår! Hela "Lyxfällan" och "Hells kitchen" medförde många varv och avslappning i sängen. Jag vill börja med ponchon! Men jag gillar verkligen att se halsduken växa fram, och färgerna är så fina. Börjar jag bli GAIS:are tro? :o)

Det är mörkt ute, och vinden sliter i träden. Redan under kvällen igår blåste det friskt, och det är mäktigt!
Ikväll spelar GAIS borta, så Johan ska upp till föräldrarna och kolla samtidigt som han ska fixa med sin utstyrsel. Jag hakar nog på och stickar några varv. Passar väl bra? Sticka på grön-svart halsduk medan man tittar på matchen? Kanske borde följa med till Ullevi nästa gång och sitta där med stickningen!

Hittade nummer 127 igår förresten!

Nyheterna denna morgon berättar om den 16-årige kille som misshandlades i Södertälje av nio-tio andra ungdomar. Två knivhugg i ryggen, sparkar och slag mot huvudet. Hur är dessa funtade i huvudet egentligen som kan göra något sådant? Och höjden av feghet att tillsammans hoppa på en ensam! Man slutar aldrig förvånas vad människor är kapabla till...

Kontroll

Det var så skönt med ett bad igår, att jag tog ett idag med! Nu är jag sådär härligt genomvarm! Johan är på innebandy och jag tänkte lägga mig i sängen och sticka. Men apropå stickning, så tog jag och Helena lunchen igen och drog till garnaffären! Och jag shoppade garn, stickor och mönster för en poncho!
Wee! Så nu vill jag snabbt bli klar med halsduken för att kunna börja med den! Köpte ytterligare ett svart och grönt nystan till halsduken, då det verkar komma att behövas för att få den längden jag vill. Jag vill inte börja och ha två projekt igång samtidigt, så nu är det GAIS-stickning gärnet!

På söderleden efter Frölunda var det poliskontroll när jag åkte från jobbet. De var många och körde effektiv blåskontroll. Inget körkort eller sådant, bara in med så många bilar som möjligt: Blås-ok-kör, blås-ok-kör, blås-ok-kör, in med en ny omgång! Blås-ok-kör, blås-ok-kör...
Det var lite småkul, men jag skulle ju bett om ett foto på "min" blåspolis! Han har nog träffat på de flesta kufiska personer, så han hade säkert inte blivit förvånad om jag frågat. :o)

Jag tycker det är toppen att de har sådana kontroller, och det är andra gången jag får blåsa på den vägen. Mer kontroller! Fartkontrollerna däremot...Hm.
Nej, nu vill jag sticka!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0