Känslan att glida ned mellan de lena lakanen på ett hotell - love it!

Det är inte särskilt spännande färger som Volvo erbjuder på sina bilar. Piffiga namn som "Black Stone", "Pine Grey", "Flamenco Red", "Mussel Blue" som ändock inte innebär annat än just olika nyanser av grå, blå eller vit, röd och svart. Tråkigt och fantasilöst. Dock klämde de fram en brun, Java som den tydligen kallas och den gillar jag! Stod två och blänkte så vackert när jag lämnade jobbet idag. Denna väldigt varma och solstrålarnde sommardag.

Att handla hungrig är fortfarande ingen bra idé. Den skarpögda kanske noterat att glasspaketet redan är öppnat. Lite färdkost till hemvägen. 

Idag är det "Vi som älskar 90-talet" i Slottskogen. I tolv timmar spelas och uppträder bland annat Aqua, Haddaway, Vengaboys, Dr Alban, E-Type, 2 unlimited, Captain Hollywood project. Jag ska dit såklart! 

Intressanta namn en del sätter på sina båtar! Antar att det ligger en intressant historia bakom.

Det var inte populärt att bli utkörda i regnet. Det strilade friskt på vägen till dagens vikariat i Majorna. 

Fick med Emilie på dagens selfie, skön tjej som bjuder på sig själv! 

vete tusan vad jag ska hitta på resten av dagen. Hade funderingar på bio men filmen jag ville se går ju inte längre, Skönheten och odjuret. Typiskt, men kanske finns på iMovies eller vad det heter. Vädret är sådär så kanske dra ut med fiskespöt en sväng? 

Gråkatter som följer mig till bilen på morgonen, och gråkatter som möter mig på parkeringen på kvällen och gråkatter kloss intill mig nu i sängen. Galna kattkvinnan är mitt andra namn.

Sade jag något om tjuvstartat semesterläge på jobbet? Uppenbarligen grav feluppfattning när denna vecka varit galen på mötesfronten. Det är ju så här det brukar vara, alla vill få undan innan de försvinner. 

Tänkte att jag skulle jobba lite men något jag, på gott och ont märkt under tiden på detta uppdrag, är hur markant jag sänkt kraven på mig själv. Jag som alltid försökt beta av inboxen så snabbt som möjligt, lägga en timme eller tre på kvällen och hoppa över lunchen för ett möte, bryr mig inte lika mycket längre. Istället för att drabbas av dåligt samvete och stress för att jag struntar göra det där "extra", har jag insett att det inte är värt det. Tyvärr är väl anledningen att jag inte värderar mitt jobb på samma sätt, det spelar liksom ingen roll om jag förvrider mig i mina försök att hinna eller fixa allt. Jag försökte och det gick inte. Det finns säkert andra sätt, men någonstans på vägen tappade jag självförtroendet och orken att försöka. Kanske kommer motivationen och viljan tillbaka, ibland blixtrar den till. Men inte tillräckligt för att jag ska se värdet i att öppna laptopen på kvällarna, inte denna dag i varje fall.

Jag passar på när jag nu kan - vikarierar. Hade en ambition att springa mera också men så blir det visst inte. Tycker det är synd att pass ställs in i brist på vikarier. Även om det är relativt tunt på golvet nu i semestertider är det ändock folk som vill köra. Lät mig övertalas att ta torsdag också...

Vet inte riktigt vad jag haft för mig inatt men vaknade med blåmärke i ögat... Ser läskigare ut än det är. 

Skriv inläggstext 

Min chef hade fått ovan men tyckte det passade synnerligen väl in på mig med. Fniss!

Hittade detta kollage från Lilltjejens sista dagisvecka. Självporträtt producerades på avslutningsdagen, vackert värre!

Fick med en stammis på selfien när jag vikarierade i måndags för Rebecca. Hoppade in idag för Robert och så Rebecca igen imorgon. Fick till ett första löppass också sedan Varvet(!) Inte helt oväntat undrade kroppen vad som pågick och var inte särskilt hjälpsam. Skönt ändå att komma ut. Trött i ögat. Gonatt.

Jobb och träning i vanlig ordning och för oinspirerad att skriva om något annat. Releaseveckan närmar sig sitt slut, två

Arbetsveckan bestod av ett rackarns flängande mellan Gamlestan, Eklanda och Torslanda. Stängde in mig i ett individuellt rum som avslutning. Förstår mig inte riktigt på alla flyttar som pågår mellan hus och landskap som inte känns kostnadseffektivt över huvudtaget. 

Förutom jobb bjöd början av juni också på god mat och naturligtvis träning. Inte ett enda löpsteg men likväl sju combatpass varav två idag. Vikarierat och teamat, kul! Gråkatterna har knappt sett röken av mig så passar på när jag väl är hemma. Trångt i knäet och kloss intill i sängen.

Lilltjejen hade dansavslutning igår, supergulligt! Roligt också att se de olika stilarna, från irländsk folkdans till street och balett med riktiga tåspetsskor, ajaj! Hon bytte ju från Funky Kidz till City Dansstudio och den känns lite mer, kan man säga seriös! Det är - dans och inte bara hopp och skutt. Jätteduktiga barn och ungdomar!

Vi har vuxit ur våra lokaler i Torslanda. Samtidigt renoveras det överallt så senaste året har vi flyttats runt men nu kom (o)turen till oss att lämna ön för fastlandet.

Tipsades av Peder om så kallad kinatejp och sätt att applicera den för att stabilisera knät. Tänkte att väl inte kunde skada, köpte på vägen och kollade lite youtube innan jag testade. Kände inte av knäna - på hela loppet! Inte nu efteråt heller, helt otroligt! Jag är helt såld, heja kinatejp!

Det är så himla roligt, att vara en del av alla som deltar. Hela spektrat av människor unga som gamla. Man springer om, man blir omsprungen, passerar dånande hårdrocksband och dragspelsklubbar. Dagen började oroväckande varmt, men till vår start gick solen i moln, stannade där och temperaturen sjönk till perfekta löpargrader. En ganska rejäl vind bidrog också till att svalka av medan skyddade passager blev bastuliknande - få som tur var.

Imponeras som vanligt av det logistiska uppläggets smidiga planering, den oändliga raden bajamajor och de lika långa köerna till dessa innan start. 

Japp, årets modell är diskret mörkblå, betydligt tråkigare än de två tidigare versionerna jag dragit på mig. Betydligt sämre tid kommer jag också att få detta år med sämsta förberedelserna och därmed klena knän. Om dom överlever detta har jag om inte annat blivit mer motiverad att prestera bättre nästa år.

Prånglade ihop drygt åtta kilometer igår morse då jag kände att jag behövde några kilometer i benen innan lördag. Fick ont i BÅDA knäna mot slutet vilket resulterade i styltande ned för trapporna resten av dagen. Det är böjning av benen som gör förbenat ont och anledningen kan man bara spekulera i. Dock kan jag bara konstatera att förberedelserna varit allt annat än bra. Till de två tidigare åren tränade jag bra, detta år - inte alls särskilt bra. Och det är ju därför jag nu sitter här med ett vänsterknä som ännu gör ont. Känner inga problem med flåset, det är kroppen som inte håller.

Vaknade i ottan och fann det lika väl att kliva upp, packade väskan och drog ut till Stora Amundön. Lördagen avnjöt jag sommarvärmen och solen där ute men denna morgon blev det betydligt kyligare. Blev fiske istället som inte gav någon annan utdelning än fridfullheten i de vackra omgivningarna. Det är ju i och för sig inte så illa.

Det var V40-karavan till tvätten idag, höhö.

Trots solsken var det som sagt rejält kallt när Hannah var här. Vi, eller snarare jag åkte mig ordentligt illamående på Liseberg, trots att vi undvek snurrgrejerna och bara inriktade oss på berg- och dalbanorna. Tja, förutom Kållerado eller vad den nu heter. Då var det riktigt kört. Tråkigt att jag knappt tål något, känner nu till och med av berg- och dalbanorna, men kände mig nöjd som vågade åka Atmosfear!

Måndagskvällen fick jag följa med på middag till Hannahs före detta kollega och vän. Hans fru hade lagat vietnamesiskt, jättegott! Tror det hette pho(?)