Andra sidan
Vår nygamle tillfällige VD trycker på kontorsnärvaro vilket väckt heta debatter kring en fysisk närvaros faktiska värde när platserna inte räcker, man har globala team eller far illa av ljudnivån som uppstår i öppna landskap. Var jag står i frågan är nog självklar för de som känner mig men det finns gott om andra som för min talan.
Vissa möten är dock betjänta av en närvaro till och med i mina ögon så var först i på plats i mitt landskap och således enkelt att hitta plats. Är man på plats vid arbetsdagens förväntade starttid brukar det sällan vara ett problem men det kan räcka med en halvtimme senare för att få irra runt och leta.
Med den annalkandes påskledigheten var veckans första en och en halv dags kalender fullkomligt knökafull men till gårdagens lunch stängde jag av datorn. Jag och min avkomma packade oss in i bilen och åkte till andra sidan landet där syster, svåger och yngste systerdottern väntade. Den äldste har inte påsklov förrän nästa vecka så får hänga kvar uppe i Rättvik några dagar till.
Laddade i Linköping och tog svängen förbi Cloettafabriken som inte erbjöd några större nyheter i vår smak. Hur kan de ha tagit bort storförpackningen av Polly!?
I Vällingby sveps vi direkt in i familjens värme. Skönt med hämtmiddag och häng tills vi knoppar in ackompanjerade av Ottos engagerade utrop inifrån sitt rum framför datorspelet.
Anders har gjort ett fantastiskt arbete i trädgården och jag kan se framför mig hur det frodas av frukter, bär och grönsaker och avundas förmågan och engagemanget. Det är ju något djupt tillfredsställande att se egna planteringar gro och bära frukt men jag själv saknar tålamodet som krävs. Här kommer de att ha en fantastisk köksträdgård precis utanför köket så som man vill ha det och inte utbrett på en plan yta, utan närmast konstnärligt arrangerat i etapper, framtvingat av tomtens utformning men perfekt i mina ögon för ett syfte som detta. De har den där förmågan att skapa mysighet på det där till synes anspråkslösa sättet, att göra det bästa av förutsättningarna. Ett träd mitt i uteplatsen blir en fantastisk pergola för alla årstider, en brant sluttande trädgård blir en skyddad oas omgiven av egenproducerade grödor där man vill sitta och bara vara.
Vi får deras sovrum och möts av detta när vi kommer upp! Jag fattar inte hur hon bär sig åt men det gör hon! Så nu ligger jag här under lätta luftiga täcken på ny madrass och vaken sedan halv fem då jag likt en pensionär behövde gå på toaletten, mer regel än undantag senaste året och att somna om brukar hå med skiftande resultat.
Jag betraktar min dotter och förundras för miljonte gången över hur jag kunde få något så vackert, omtänksamt, tjurskalligt och med sådan humor. Mobilen lyser upp och Kivra meddelar att jag kan betala skatt och registreringsavgift för mitt nya fordon vilket jag genast gör. Christer meddelade någonstans efter Borås att hans handledarbevis är klart och säljaren ringde och slutförde pappren som jag signerade någonstans efter Norrköping. Så imorgon innan de hinner stänga för påskhelgen och vi komma tillbaka så åker C och hämtar den vilket då om vädret tillåter möjliggör att jag köra min nya helt egna motorcykel i helgen! Eller ja, köra och köra men träna start och stopp i varje fall, hehe! Känns närmast overkligt faktiskt.
Men först ska vi göra Stockholm innan vi hämtar cykel och Ronja spelar Future cup, vår enda egentliga plan är att äta koreanskt. Lilltjejen kom på att hon behövde sommarkläder vilket ju passar bra och storasyster behövde smakråd för nya glasögon. Apropå det påpekade optikern vid syntestet för mc-tillståndet att jag blev godkänd med troligtvis behövde glasögon. Jag har ju själv tydligt märkt att jag börjat se sämre nästan direkt efter jag började med terminalglasögonen, skitstörigt.
Min vackra - med sin boll! Den har ersatt hennes mångåriga följeslagare kudden... Undrar hur många som har en fotboll som föredraget sovsällskap?
Kommentarer
Trackback
