Klar

(null)
Självklart hoppar sexkilos-Mini upp i Ronjas säng och väcker henne när jag står där framåtlutad och precis tagit ned strumpan. Blir något nödtorftigt "titta till och sov gott" innan jag planterar mig i trappan för en ny omgång av väntan.
Snöret är draget, Egon har kommit och gått så endast denna strumpa återstår. Läser en kul krönika om "Nisse-dörren var vägen till helvetet" och kan bara vara glad att jag inte lade bus-ribban på den nivån som de många sociala medierna så lättvindigt publicerat. Tre år har Egon varit här och enligt utsago hans sista. Ronja själv vill dock hävda att hon visst fortfarande är ett barn tills hon fyller tret-ton. 
Jahaja.
Nu ska jag sova och eftersom klockan väl passerat midnatt säger jag God Jul!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0