Två dagars kurs och lämnar dag ett lätt illamående. Småätit mer eller mindre konstant samt i desperation testat en för mig ny energidricka, allt i försök att stå emot massiv trötthet. Skitjobbigt att hamna i det läget då hela ens väsen bara vill dra en ned i sömn och alla mentala försök att motstå är hopplösa. Man måste göra något och de möjligheterna är rätt begränsade när man sitter rätt upp och ned i en konferenslokal. Alltså äter jag. Att trycka i sig mini-Kexchoklad är föga framgångsrikt. Den sliskiga drickan gjorde heller ingen annan effekt än maxat blodsocker utan energipåslag.

Nåväl. Från en lördagskväll med knän så onda att minsta rörelse högg som yxor var det såpass hanterbart morgonen efter att jag beslöt att boka en säsongspremiär på golfbanan. Jag minns hur jag gick kortbanan förra året, på stela men inte onda ben. Denna gång var jag tacksam för golfvagnen som fick agera rullator åt tant Linda. Knäna var inte alls särskilt glada efter arton hål men mentalt är jag så nöjd att jag gick ut. Det blev en strålande sommardag och slagen gick sketbra! Har nog sällan fått så bra slag med drivern under en hel runda. Trettio en poäng slutade jag på, strax över mitt handikapp så är jag är helt klart nöjd.

Kvartalen därefter fick jag dock ta från sidlinjen. Kände mig som en idiot där jag stolpade fram men ville ju ändå se vad nya releasen hade att erbjuda. 

Idag är knäna mycket bättre, värst när jag varit stilla och de ska "igång" igen. Snälle Robert hoppar in på min klass på Backaplan så slipper jag känna press att prestera när jag kanske inte kan.