Har handtvättat våra Mario-jackor. Vill inte riskera att trycken förstörs, och tvättrådet uppmanade handtvätt också. Fick flashbacks från när jag var liten och satt och handtvättade i sommarstugan. Varje vår kånkade pappa ut den stora vedeldade varmvattenberedaren. Så hinkade vi vatten från brunnen, eller lyxade med trädgårdsslangen om pumpen var ikopplad. Så satt jag där på den flisiga träbänken med sin avflagnade gröna färg och gnuggade kläder mellan tummarna i den gula plastbaljan. Vattnet skulle vara hett, hett, och så sköljde man i kallvatten. Tänk vilket jobb egentligen, innan de byggde badrummet på övervåningen och installerade en liten elektrisk varmvattenberedare. Jag minns hur mamma värmde vatten på både den gamla elektriska spisen och den vedeldade kaminen för disk och tvätt. Brunnen med sin galvaniserade hink som man hämtade vatten i, men bara om vattnet i älven var tillräckligt högt, då vattennivån i brunnen följde den. Älven och det ständiga bruset av de två forsarna. Jag är glad att jag fotade så mycket, men ändock inte tillräckligt när jag var uppe i juli -05 för att gå igenom bohaget inför försäljningen. Jag hade bara min lilla Renault Clio då, så det var inte mycket jag kunde ta. Nina och Anders hade släpvagn och jag tog så att min lillebil blev sprängfull och fick sitta som en ostbåge mellan Stockholm och Stenungsund. 
 
Jag tror det är en av de sista bilderna jag har på pappa. I bakgrunden är ladugården som vi dock aldrig använde till annat än förråd, lekplats och massa annat än djurhållning. Den hade dock en liten avdelning för just detta, men där var det alltid så kallt och otäckt tyckte jag, så jag var ytterst sällan där. Sista bilden visar Häggen som de planterade när de köpte stället, och änden på ladugården där utedasset ligger. Inga lyxiga mulltoagrejer eller varm toasits av frigolit här inte, nej rätt ned i en vanlig gammal tunna och plastring som var kallare än vintern på Antarktis! Nina som var äldst fick oftast förmånen att tömma tunnan i ett grävt hål bakom "laggårn", men den definitivt sista gången fick jag äran. Det var ett jobbigt återbesök till hemtrakterna minns jag. Vi hade inte träffat mamma och pappa på nåt år eller nåt, men likväl dracks det och blev bråk. Nina och Anders hälsade på gamla kompisar i Piteå och Luleå(?) när de nu ändå var uppe, och jag försökte stänga av öronen där jag var i stugan. Tiden sedan jag flyttat hemifrån hade dock medfört att mitt skyddande lock försvagats, så många tårar fälldes den helgen, och den tryckande känslan i bröstet blev till slut så stor att jag tog deras bil och stack. Tack och lov att jag kom åt deras nycklar! Jag drog in till Piteå och gick på bio i Småstaden, vandrade planlöst omkring. En annan kväll drog jag upp till Storforsen. Det var nästan folktomt, och de dånande vattenmassorna passade mig, mina svullna ögon och självömkande humör perfekt.
Vi hade en underbar sommarstuga som jag egentligen aldrig hade vett att uppskatta eller se fördelarna med förrän jag blev vuxen. Hade jag bott kvar där uppe hade jag nog kunnat tänka mig att ta över den, men där och då och i det skede jag var i livet, hade det varit totalt omöjligt ur både praktisk och ekonomisk synvinkel. Jag har många fina och roliga minnen därifrån också av bland annat mycket lek, bad och fiske tillsammans med Jenny. Mamma och pappa gjorde ett jättejobb med det stället, men de gav en aldrig möjlighet att faktiskt få dom att förstå att man kom till insikt och uppskattade det.