En annorlunda midsommar

(null)
Midsommarkvällens himmel är ännu ljus när jag lämnar Skaftö och styr kylaren söderut. Jag trycker lite extra på gaspedalen, drar upp volymen på min spellista så Da Buzz överröstar mig då jag skriksjunger bakom ratten. DJ Sashs "Rock the block" med sin slinga får mig alltid att le och jag trycker upp volymen lite till. Hemma emottas jag av en enorm padda utanför dörren, var i hela friden kommer den ifrån, långt ifrån närmsta skog för ett groddjur sett som jag bor! Den kryper dock inte såsom paddor gör utan hoppar rejält och snabbt. Kanske det faktiskt är en groda? Ett tecken på att fortsätta kyssa för att slutligen hitta min prins?

Anna har tidigare ringt på väg hem från sitt första midsommarfirande utan sin man och gråtskriker ut sin sorg. Själv sjungskriker jag av en annan form av sorg men också glädje. Jag har haft en av mina mest annorlunda midsommaraftnar men också en av de bästa. Annorlunda på flera sätt varpå ett inte är ett dugg annorlunda egentligen men annorlunda för mig eftersom jag inte kan minnas när jag senast deltog i ett traditionellt firande med majstång, blomplockning och snapsvisor. Annorlunda på riktigt var den jag firade med, nämligen Christers andra kvinna Rosa. Han skulle ha firat midsommar "med barnen", men de facto där med henne och hennes vänner - om inte jag kommit på honom. Nu har vi två, de svikna, de bedragna fått så fin kontakt och stöttat varandra sedan dess och jag blev inbjuden istället vilket gjorde mig så glad.
Glädje också över den tacksamhet jag känner över att vi lyckades få kontakt, min sinnesnärvaro att skriva till henne i deras konversation på hans mobil och att hon hann se och kontakta mig innan han upptäckte det och raderade mina meddelanden. Tänk om hon inte hunnit se? Tänk om hon inte trott på dom? Tänk om jag inte kontroll läst mitt nummer jag skrev med mina darrande händer och korrigerat? Då hade allt utvecklat sig så mycket mer annorlunda och jag hade mått så mycket sämre!

Sorgen kom från den påtagliga känslan när jag körde de många milen som han också kört så många gånger, befann mig i huset och rummen han befunnit sig i med henne. Men framför allt sorg över den skada han orsakat denna fantastiska människa. Hur kan en person som påstår sig bry sig om någon göra något sådant här mot denne? Så jag kommer tillbaka till den fråga som tumlade runt gällande Johan och nu också här: Varför. Varför!?

(null)

Jag kände direkt att det var röda rosor jag ville ge henne och vet inte varför ingen vinflaska eller blomkorg utan just röda rosor - och många. De hade inte fler hos floristen och frågade inte ens vad det skulle kosta. Det var de som gällde och jag klarade att balansera vasen i knäet hela vägen upp, förvånad över att jag lyckades undvika att se ut som jag kissat på mig vid framkomsten.
(null)

Rosa var så himla vacker och med ett hjärta av guld! Det blev långa omfamningar, vi buksystrar emellan och konstaterade att karlsloken åtminstone hade riktigt bra smak! Det blev lite tragikomiskt när jag skulle presenteras för de andra, men alla kände till historien och var väldigt gulliga. Det är onekligen tragiskt på så många sätt men vi har kunnat se det komiska i det hela också, för det är ju bara så sjukt att man likt åt en dålig film inte kan låta bli att skratta medan man skakar på huvudet. 
Ett slående exempel är när jag frågar henne om hon också fått en badrock i julklapp.
    "Jajjemän!"
         "Med ditt namn broderat?"
    "Jajjemän!"
Att jag skulle ta med min upp för selfies var solklart direkt!
(null)

Vi ligger sida vid sida på filten i skuggan från äppelträdet i den idylliska trädgården vi förflyttat oss till. Stången har rests, "Små grodorna" och "Prästens lilla kråka" har dansats och mina medhavda kakor intas tillsammans med massa annat som andra kommit med. Det är en sommardag i sitt bästa, sorl i bakgrunden och vi scrollar igenom vår historik i Messenger, ser och jämför och konstaterar de ordagranna meddelandena han skickat till oss samtidigt. Ibland till henne först och sedan kopierat till mig och ibland tvärt om. År efter år. Det är så sjukt!
(null)

Eftersom jag ska upp och köra mitt pass i Majorna passar det bra för mig att åka hemåt lagom till de andra ska gå tillbaka till den vackert pyntade logen för musik och dans. Titta vad vackert med solen som skiner in mellan brädorna!

Klassiskt midsommarbord med gottigheter och bara något enstaka myggbett, en skönt avslappnad blandning av människor som passade mitt introverta jag, kort och gott en väldigt annorlunda men Glad Midsommar där jag dock skäms för att jag glömde ta med mig sopsäcken!
(null)









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0