Dubbelt

(null)
Det där dilemmat igen, att inte ha en susning om hur mycket mat man behöver laga för sex personer när man är van vid två. Aron är ju typ tonåring nu och sådana, framför allt killar äter väl som hästar? Hört att de kan pimpla två liter mjölk och en Skogaholmslimpa till mellis. Typ.
Familjen och min avkomma är på ingång och jag har rullat köttbullar som förhoppningsvis räcker och förberett mitt livs första rabarberpaj. Skördade dom från min lilla täppa och upptäckte att bladens undersida hade drösar av bladlöss. Vid de syrliga stjälkarnas bas vällde uppretade små myror fram av mitt brötande, båda krypen är tydligen inte ovanligt hos rabarber enligt grannen. Skivorna ser ut som små vattenmeloner och jag har ingen aning om hur de smakar då jag inte har minsta lust att testa dem råa.

Min spontana natt där i tältet gick förresten bara bra - förutom ryggen som inte gick bra någonstans. Denna tant behöver uppenbarligen en lite bättre investering för att kunna sova en hel natt under tältduk. Men det var otroligt mysigt att krypa ut genom öppningen på morgonen och upptäcka att korna som tidigare vilat på avstånd nu betade alldeles utanför.
Lyckades montera ihop och få ned alla grejer i sina små förvaringspåsar och fullfölja den drygt fem kilometer korta leden i gryende sol tillbaka till bilen och köra hem lagom till arbetsdagen började. Vilket roligt och mysigt infall det blev!

(null)

Denna lördagsmorgon blev det morgonpromenad, dubbla sådana. Väl hemma upptäcker jag att jag tappat mina nycklar någonstans! Så det var bara att ge sig ut ett varv till i hopp om att hitta dem. Det gjorde jag inte. Fick hämta de som Pia och Camilla har så ingen större fara på taket. Tur jag inte tog den andra knippan med ytterligare nycklar till föreningen samt till bilen...! Med Bookbeat i öronen hörde jag uppenbarligen inte när de föll ur.

Ännu mera promenad igår då det blev en golfrunda med Patrick, en stammis från combaten. Det gick katastrofdåligt. Jag kan uppenbarligen inte spela när jag delar rundan med någon...

(null)

... och nu är de här! Från bara jag till ytterligare fem och det trivsamma kaoset har intagit hemmet. Köttbullarna räckte till och pajen var riktigt mumsig! Jag kommer dock aldrig att gilla känslan av rabarberns effekt på tänderna...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0