Liiite stel bara

 
När man mardrömmer om snö så djup att man inte kommer upp borde kommande löppass kännas lätt som en plätt. Det gjorde det inte riktigt men var heller inte SÅ illa. Perfekt skönt morgonväder och fantastiskt gott att ha ett sådant pass klart när klockan knappt passerat gryning. Kände av knäet dock som nu efteråt stelnat till ordentligt. Det är något knas där som är rätt störigt. Ålder kanske det kallas. Jobbig åkomma.
Allmänt stel i hela kroppen faktiskt så veckans pass och framför allt Johans PT-session gör sig nu påmind.
 
 
 
Riktigt nöjd med tempot också. Gick vid några tillfällen där motlutet kändes som en giltig anledning. Har någonstans ett outtalat mål att klara nästa års Göteborgsvarv på två timmar. Är det ett realistiskt mål? Om knäet inte pajar fullständigt. Eller jag vunnit en resa till Maldiverna just då. 
 
  
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0