Synd då jag inte klarar snurrande grejer. 

Johan är på GAIS-match så efter badad Lilltjej, en tvätt upphängd och skön dusch ligger vi nu i hennes säng med Turbo på paddan. Längesedan jag fick göra henne sällskap vid nattningen.

Reflekterade över en sak där jag stod och väntade vid kaffekopparna. Vad otroligt många det är som är tatuerade! Var och varannan förälder hade stora väl synliga föreviganden på sina kroppar och det var just det att de var så stora. Fulla ryggar, vader, armar, ryggslut och halsar. Visst är det en smaksak och visst finns det tatueringar som är mer snygga än andra. Men med tiden är sällan någon tatuering särskilt snygg då de tappar både färg och skärpa. Får uppfattningen att många märker sig för snabbt och för enkelt idag. Undrar hur många som faktiskt ångrar sig?